Trakasserier och hot används för att påverka medier
Mer än 100 journalister utsätts årligen för hot eller trakasserier från personer med kopplingar till organiserad brottslighet eller politisk extremism. Motiven är många gånger att påverka journalisterna i deras yrkesutövning. Det visar en ny studie från Säkerhetspolisen.
Som journalist är det inte riskfyllt att bevaka organiserad brottslighet och politisk extremism i sig. Det avgörande är vad och hur man rapporterar. Det kan till exempel vara riskfyllt om rapporteringen innehåller information som tidigare var okänd för rättsväsendet eller om det går emot den bild en grupp vill upprätthålla.
Att representanter för medier utsätts för påtryckningar som syftar till att påverka deras yrkesutövning är inget som kan accepteras i ett demokratiskt samhälle, säger Malena Carlstedt, analytiker på Säkerhetspolisens författningsskyddsenhet.
Kriminaljournalister särskilt utsatta
Säkerhetspolisens studie visar att nästan 15 procent av journalisterna under de senaste två åren har utsatts för hot eller trakasserier, och i enstaka fall även våld. Oftast är det enskilda hotutövare som står bakom, men 4 procent anger att personer med kopplingar till organiserad brottslighet eller politisk extremism ligger bakom. Journalister som bevakar kriminalfrågor är särskilt utsatta. Av dem anger 25 procent att de har utsatts för påtryckningar av sådant slag under de senaste två åren, varav 10 procent från den organiserade brottsligheten eller politiska extremister.
Hot från personer med kopplingar till organiserad brottslighet eller politisk extremism upplevs mer ofta som skrämmande. 35 procent av de hotade anger det medan motsvarande siffra för dem som utsatts för enskilda hotutövare är runt 20 procent. Sammanlagt 70 procent av de utsatta journalisterna bedömer att hoten och trakasserierna syftat till att påverka deras yrkesutövning, vilket dessutom bedöms vanligare när den organiserade brottsligheten eller politiska extremister ligger bakom.
Hot påverkar arbetet
Journalister påverkas av hot, och ju mer skrämmande ett hot upplevs desto mer påverkad blir journalisten. Nästan var tredje som utsatts för hot eller trakasserier har tvekat inför en åtgärd eller ett beslut i sitt arbete. Ungefär var sjätte säger sig ha blivit så påverkade att de undvikit ett arbetsområde eller en arbetsuppgift. Om hoten påverkar journalistiken är dock svårare att säga.
Ungefär 80 procent av de händelser som uppmärksammats i studien har inte anmälts till polisen. Anledningen till det är att journalisterna antingen bedömt händelsen som bagatellartad eller att de bedömt att polisen inte kan göra något. En femtedel av de drabbade journalisterna anger också att de fick litet eller inget stöd från sin arbetsgivare.
Om undersökningen
Det var under 2008 som Säkerhetspolisen genomförde en omfattande enkätundersökning i samarbete med Journalistförbundet. Resultaten från enkätundersökningen har kompletterats med cirka 80 intervjuer med journalister och personer i mediebranschen samt studier av polisanmälda brott och underrättelseinformation.
Du kan läsa hel rapporten, Otillåten påverkan mot medier, här.
