ReageraMera

Artikel

DN Debatt 24 mars 2009

Maud Olofsson, Näringsminister, vice statsminister

Anders Borg, Finansminister

Mats Odell, Kommun- och finansmarknadsminister

Nya riktlinjer för ersättningar i statliga bolag

Sverige har drabbats hårt av den globala finanskrisen. Trots välskötta offentliga finanser samt flera viktiga reformer för att förstärka förutsättningarna för arbete och företagande står vi som ett litet och handelsberoende land mycket sårbara när krisens svallvågor nu slår emot oss. Hela den svenska ekonomin har dragits med i nedgången och särskilt drabbas arbetsmarknaden. Varsel och arbetslöshet hotar många människor och med detta sprider sig en oro över hela landet.

I svåra tider som de Sverige nu står inför är det av yttersta vikt att vårt samhälle hålls samman. Det handlar om att göra rätt prioriteringar i krisen, men minst lika viktigt är de signaler som olika delar av det svenska samhället sänder ut genom sina handlingar.

Många människor kommer att tvingas till svåra uppoffringar under de år vi har framför oss. Om andra samtidigt försöker tillskansa sig vad som i sammanhanget är att betrakta som orimliga fördelar för egen räkning drivs Sverige isär. Därför finns skäl att både agera och mana till ansvarstagande. Staten är med sina 53 bolag Sveriges största företagsägare. Alliansregeringen är tydlig med att det statliga ägandet ska minska, men i de bolag som staten äger tar vi ansvar fullt ut.

Vi menar att det ska ställas särskilt höga krav på statligt ägda bolag. Bolagen ska vara förebilder, oavsett om de verkar på en kommersiell marknad eller i samhällsnyttiga uppdrag. Alliansregeringen har sedan tillträdet 2006 utvecklat styrningen och förvaltningen av de statliga bolagen. Processen för styrelserekrytering har skärpts, vilket gett resultat i ökad jämställdhet, bättre mångfald och konsekvent tillämpning av kompetensprofiler utvecklade för varje företag. Som första regering i världen ställer Sverige numera krav på att alla de statliga ägda bolagen, vid sidan om den ekonomiska rapporteringen, också ska presentera en årlig hållbarhetsredovisning för att tydliggöra bolagens sociala och miljömässigt ansvar. En genomgång av samtliga bolag genomförs. Där prövas samhällsnyttan och skälen för eller emot att staten ska kvarstå som ägare.

Riktlinjer för ersättningar är ett instrument som tydligt uttrycker ägarens grundläggande syn på nivåer och utformning av ersättningar. De utgör ramar och stöd i det arbete som varje styrelse ansvarar för. Det handlar ytterst om att förvalta detta uppdrag så väl som möjligt med skattebetalarnas bästa för ögonen.

Under den tid som följt efter det att regeringen beslutade om nya riktlinjer för ersättningar i statligt ägda bolag i juli 2008 har världen gått in i en djup global finanskris. Den diskussion som följt på denna har bland annat satt fokus på löner och ersättningar till bolagsledningar världen över. Det är välkommet då en inte oväsentlig del av de bakomliggande orsakerna till krisen är en kultur präglad av överdrifter, girighet och ett extremt risktagande bland banker och andra finansinstitut. Denna bonuskultur har bidragit till att driva fram obalanser som fått världsekonomin i gungning och tvingat regeringar att gå in med skattemedel för att tillfälligt ge stöd till olika finansinstitutioner för att förhindra en kollaps i betalningssystemet.

Sverige arbetar nu tillsammans med andra länder inom ramen för olika internationella organ för att ta fram regelverk för ersättningssystem till ledande tjänstemän inom finanssektorn. På EU-toppmötet i förra veckan togs ytterligare steg framåt för att hitta en långsiktigt hållbar reglering av ersättningssystemen i de finansiella företagen. Finansinspektionen i länderna kan komma att få tydlig roller inom ramen för tillsynsansvaret för att säkra stabilitet och långsiktighet och där bonussystemen spelar en viktig roll. Kan dessa samtal framgångsrikt hitta lösningar under våren har vi goda förutsättningar att ta fram ett internationellt regelverk och lagstifta om detta under det svenska ordförandeskapet i EU.

Erfarenheterna från finanskrisen, liksom de frågor som har väckts kring utmanande ersättningar i vissa statliga företag och AP-fonder ger oss skäl att se över riktlinjerna för ersättningar till höga chefer i de statliga bolagen. Regeringens genomgång visar att av totalt 53 statligt ägda bolag är det elva bolag som har rörlig lön till ledande befattningshavare. Av dessa elva bolag har alla utom ett haft maximalt fyra månadslöner i rörlig lön och i praktiken tillämpar de allra festa ett tak på två månadslöner.

Det enda undantaget bland bolagen är Aktiebolaget Svensk Exportkredit, SEK. Det rör sig där om gamla avtal som ingicks under den socialdemokratiska regeringens tid och som inte har omförhandlats när riktlinjerna förnyats. Vidare utbetalades under fjolåret gratifikation till VD i tredje AP-fonden som inte följer andan i regeringens riktlinjer. Den gratifikationen har VD sedermera valt att betala tillbaka. Styrelserna är ansvariga för att följa ägarens riktlinjer, vilket är fallet i samliga bolag utom ett. Ansvar kommer att utkrävas där så inte har skett.

Det får inte finnas någon tvekan om att ledningar för statliga bolag arbetar med svenska folkets bästa för ögonen. Bara det faktum att det finns osäkerhet och frågetecken kring de statliga bolagen skadar förtroendet och förvaltningen. Regeringen har därför beslutat om skärpta riktlinjer för ersättningar inom de statliga bolagen. Vi stänger alla möjligheter till rörlig ersättning och bonus. Alla de högsta cheferna i statligt ägda företag kommer enbart att ha fast ersättning enligt de nya riktlinjerna. Det gäller redan för samtliga VD:ar och ska från och med nu vara regel för samtliga ledande befattningshavare i statliga företag. Annan personal kommer dock även i fortsättningen kunna få rörlig lön i någon form för att styra mot mål som bedöms viktiga för företaget och staten som ägare. Styrelserna kommer uppmanas att omförhandla nu gällande avtal med rörlig lön för att förändringen fullt ut ska slå igenom.

Socialdemokraterna har i riksdagen föreslagit en återgång till de regler som gällde för statliga bonusar under deras regeringstid. En tid då de allra flesta av de nuvarande statliga bonussystemen kom till. Det innebär att Socialdemokraterna vill behålla möjligheten till bonus för ledningarna i de statliga bolagen.

Vi vill att staten ska vara ett föredöme i den diskussion om bonus- och ersättningssystem som nu förs. Medborgarnas bolag ska inte kunna misstänkliggöras. I ljuset av höstens erfarenheter är det regeringens uppdrag att följa, utvärdera och ompröva för att för att värna förtroendet för viktiga verksamheter som exempelvis förvaltningen av pensioner.

Staten har en viktig roll som föredöme bland andra företagsägare och finansförvaltare. Sveriges alla skattebetalare ska kunna ställa höga krav på bra chefer som förvaltar och utvecklar de statligt ägda företagen minst lika bra som andra företag. Vanliga folkpensionärer har rätt till lika bra förvaltare som dem som har råd med en privat pensionsförsäkring i en stor affärsbank. Ersättningarna ska alltid präglas av måttfullhet, rimlighet och transparens.

Regeringen avser därför att bjuda in andra stora företagsägare i Sverige till en diskussion om rimliga ersättningsnivåer och ersättningsprinciper till både styrelser och ledande befattningshavare.

I tider av svår ekonomisk kris ställs krav på återhållsamhet från alla håll. En kris kan också bidra till att fästa ögonen på förhållanden som vi vant oss vid att acceptera men som egentligen blivit orimliga. Därför är den debatt som uppstått om chefslöner i allmänhet och bonusar i synnerhet nyttig och kan komma att leda till en nyordning internationellt och för svenskt näringsliv. Det är en utveckling som vi välkomnar.