Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård och ändrade gallringsregler i belastningsregistret
Det är väl känt att övergången mellan institution och frihet är en kritisk tidpunkt då risken för återfall är stor. Målsättningen med verkställigheten av sluten ungdomsvård måste vara att tiden på institutionen används för att motivera den unge att förändra sin kriminella livsstil. Under verkställigheten ska fokus läggas på att planera och förbereda tiden efter straffet. Insatser som påbörjas under tiden på institutionen måste enligt all forskning och erfarenhet följas av insatser efter frigivningen för att minska risken för återfall i brott. Trots detta är det långt ifrån alla som har verkställt sluten ungdomsvård som blir föremål för kvalificerade insatser från samhällets sida efter avslutad verkställighet.
I denna promemoria (Ds 2009:9) föreslås åtgärder som syftar till att fler kvalificerade insatser ska inledas under verkställighetstiden. För att förbättra utslussarbetet föreslås att arbetet inför frigivningen från sluten ungdomsvård ska intensifieras och struktureras. Under den sista tiden av verkställigheten ska den dömdes behov av att vistas utanför ungdomshemmet särskilt beaktas.
Det föreslås vidare att SiS ansvar för verkställigheten tydliggörs samt att SiS får möjlighet att med elektroniska hjälpmedel kontrollera villkor om att den unge ska befinna sig i bostaden vid särskilt angivna tider. SiS föreslås också få möjlighet att göra drogkontroller genom att använda nya provtagningsmetoder. De nya provtagningsmetoderna som föreslås ska få användas är svett-, saliv- och hårprov.
Slutligen behandlar promemorian frågan om gallring av uppgifter i belastningsregistret beträffande personer som begått brott före 18 års ålder. I promemorian föreslås att reglerna om gallring ur belastningsregistret ändras för personer som är under 18 år vid tidpunkten för brottet och som dömts till skyddstillsyn, villkorlig dom, ungdomstjänst, ungdomsvård eller förklarats fri från påföljd enligt 30 kap. 6 § brottsbalken. Förslaget innebär att en gallringsfrist på fem år införs för denna grupp av lagöverträdare. Även i denna del syftar förslagen till att förbättra förutsättningarna för den unges återanpassning till ett laglydigt liv.
