Åklagarnas synliga roll ökar utsattheten
Åklagarna är den yrkesgrupp i rättsväsendet som i störst utsträckning drabbas av hot och trakasserier eftersom de är så synliga i rättsprocessen. En ny studie av otillåten påverkan mot åklagare och domare visar att det är viktigt att alla försök att påverka anmäls.
Det kommer alltid att finnas människor som försöker påverka åklagare och domare för att gynna sin egen sak. Därför är det viktigt för myndigheterna att hantera effekterna av de påverkansförsök som inträffar, säger Johanna Skinnari, utredare på Brå som har skrivit rapporten Otillåten påverkan mot åklagare och domare.
Mer än tusen åklagare och domare har i en enkät svarat på frågor om sin utsatthet för otillåten påverkan. Med otillåten påverkan menas trakasserier, våld, skadegörelse och korruption med syfte att påverka tjänsteutövningen.
Åklagare mer utsatta än domare
Vanligast är trakasserier, därefter hot. Det sker oftast på arbetet genom till exempel telefonsamtal, e-post eller sms. Åklagare utsätts vanligen i samband med förundersökningen medan domarna i de flesta fall utsätts senare, under huvudförhandlingen. Det talar för att de flesta försöker påverka det egna ärendet snarare än att hämnas eller påverka framtida beslut.
Åklagaren uppfattas traditionellt som drivande och är synlig som individ eftersom det är en enskild åklagare som väcker åtal och ofta involveras redan under förundersökningen. Domare är mindre utsatta, troligen eftersom de uppfattas som del av ett kollektiv och kommer in senare i processen, säger Johanna Skinnari.
Familjemål vanligt riskärende
Det är skillnad i utsatthet för länsrättens och tingsrättens domare. Riskärenden bedöms i första hand vara familjemål, migrationsmål och körkortsärenden. Tingsrättsdomarnas utsatthet är någorlunda oförändrad medan åklagarnas utsatthet för trakasserier stigit sedan Brå:s undersökning 2005.
Utav åklagarna på Åklagarmyndigheten uppger 23 procent att de utsatts för trakasserier någon gång under den undersökta 18-månadersperioden. Förklaringen är att man uppmärksammat otillåten påverkan och att åklagare kanske därför är mer benägna att se trakasserier som påverkansförsök. Dessutom har åklagarna intensifierat sitt arbete mot kriminella nätverk och gäng. Mikael Svensson är säkerhetschef på Åklagarmyndigheten, där man arbetar med ett program för att öka säkerheten.
Vi har tagit fram ett omfattande personsäkerhetsprogram som sjösätts under 2009. Vi installerar bland annat ett elektroniskt incidentrapporteringssystem, som kommer att öka kvaliteten i säkerhetsarbetet, säger Mikael Svensson.
Inrapportering viktig för riskbedömningen
I rapporten framhåller Brå vikten av att åklagare och domare rapporterar de påverkansförsök de utsätts för. Utan rapporter är det svårt för säkerhetsansvariga att göra en bedömning av risker och vidta relevanta förebyggande åtgärder. Andra viktiga åtgärder är att se över säkerheten i lokalerna, i synnerhet domstolsbyggnaden och tillfälliga lokaler, och att minska exponeringen av enskilda tjänstemän.
Anita Kihlström Svensson är säkerhetschef på Domstolsverket som arbetar för att öka medvetenheten om säkerhetsfrågor på Sveriges Domstolar.
Vi driver ett förebyggande säkerhetsarbete för att öka medvetenheten bland annat genom information, incidenthantering och utbildningsinsatser. Under 2009 genomförs cirka 35 utbildningstillfällen för domstolspersonal där säkerhetsfrågor ingår, säger Anita Kihlström Svensson.
BAKGRUND/ Otillåten påverkan mot åklagare och domare
Studien bygger på en webbenkät som riktades till samtliga åklagare vid Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten och samtliga domare i tingsrätt och länsrätt. Svarsfrekvensen var 63 procent, (totalt 1 096 personer). Till detta kommer att seminarier hållits med personer från aktuella myndigheter. En liknande undersökning har genomförts i Finland, vilket möjliggör vissa jämförelser mellan länderna.
Du kan läsa rapporten Otillåten påverkan mot åklagare och domare här.
