"Läkemedel utan recept ska få säljas i vanlig butik"
Regeringen har nu beslutat om det lagförslag som ska göra det möjligt för fler än Apoteket AB att äga och driva apotek. Detta är det tredje och kanske viktigaste steget på vägen mot ökad tillgänglighet och förbättrad samhällsservice på läkemedelsområdet.
Samtidigt kan vi nu ge ny information om nästa steg i reformeringen av apoteksmarknaden som handlar om att möjliggöra försäljning av vissa receptfria läkemedel på andra platser än apotek.
Läkemedel är en helt central del av dagens hälso- och sjukvård. För att läkemedelsanvändning och läkemedelsförsörjning ska fungera effektivt och med hög grad av patientsäkerhet behövs en forskande läkemedelsindustri, kompetent förskrivning samt en effektiv distribution och kundanpassad handel. Alla dessa delar i kedjan är nödvändiga. De är ömsesidigt beroende av varandra. Omregleringen av apoteksmarknaden syftar till att möta de nya krav och förväntningar som befolkningen ställer vad gäller tillgänglighet, öppettider och service.
Det första steget på vägen mot en omreglerad apoteksmarknad togs för omkring ett år sedan och avsåg nikotinläkemedel. Från och med den 1 mars 2008 är det möjligt att sälja nikotinläkemedel i andra butiker än apotek. Denna möjlighet har inneburit en tillgänglighetsrevolution. Antalet försäljningsställen har ökat med över 3 000. Målet är att det ska vara minst lika lätt att få tag på rökavvänjningsprodukter som att få tag på tobak, vilket är viktigt för att minska rökningen och förbättra folkhälsan.
Det andra steget i omregleringen handlade om att ge vårdgivare större frihet kring hur de organiserar sjukhusens läkemedelsförsörjning. En något mindre publik åtgärd, men definitivt inte oviktig.
Det tredje steg som vi nu tar handlar om att ge möjlighet för fler än staten att äga och driva apotek. På detta sätt kan vi få fler apotek med bättre öppettider och service, utan att det behöver kosta mer för samhället.
Hur detta ska genomföras har jag beskrivit i olika sammanhang tidigare, bland annat här på DN Debatt (9/12) i samband med att regeringen överlämnade sitt förslag till lagrådet för granskning. Då lagrådet inte hade några avgörande invändningar eller synpunkter på rege-ringens förslag så är den proposition som vi nu överlämnar till riksdagen i allt väsentligt oförändrad i förhållande till lagrådsremissen.
Det är viktigt att hålla i minnet att läkemedel är livsviktiga men samtidigt potentiellt livsfarliga. Därför krävs det att försäljningen omgärdas av regler. Säkerhet, trygghet samt kvalificerad och kompetent farmaceutisk rådgivning ska fortsatt prägla svenskt apoteksväsende.
Det offentliga har också fortsatt ett ansvar att se till att alla har möjlighet att hämta ut de läkemedel som de behöver. Därför är högkostnadsskyddet kvar oförändrat. Ingen ska behöva betala mer än 1 800 kronor per år för sina mediciner. Av denna anledning kommer priserna att vara reglerade på receptbelagda läkemedel, också på den omreglerade marknaden.
När det gäller hur priserna ska regleras på den framtida marknaden så har det i debatten förekommit en del missförstånd som kräver förtydliganden.
De internationella läkemedelsbolagen har i flera olika sammanhang framfört en oro byggd på den felaktiga uppgiften att regeringen planerar en generell sänkning av tillverkarpriserna med 10 procent. Detta skulle, menar de, hota läkemedelsforskningen i Sverige.
Var uppgiften om en generell prissänkning kommer ifrån är oklart. Men det är inte från något dokument, uppdrag eller förslag som regeringen tagit fram eller diskuterat.
När det gäller priserna på läkemedel så är det regeringens avsikt att ha kvar en modell för värdering av patentskyddade läkemedel som bygger på samhällsnytta. Men vi vill samtidigt utveckla denna modell så långt som möjligt. Staten, och därmed skattebetalarna, är av naturliga skäl inte intresserade av att betala mer för läkemedel i Sverige än vad motsvarande läkemedel kostar i andra jämförbara länder.
Det är svårt att se att detta skulle hota forskningen i internationella läkemedelsbolag som var och en för sig omsätter flera gånger mer än den totala svenska läkemedelsmarknaden.
Just nu arbetar vi också intensivt med det fjärde steget i omregleringen, det som rör möjligheten att sälja vissa receptfria läkemedel på andra platser än apotek.
Syftet med denna del av reformen är att underlätta för dem som behöver exempelvis smärtstillande eller nässpray när apoteket har stängt.
Att i den lokala matbutiken kunna köpa något febernedsättande till ett förkylt och skrikigt barn kan vara till stor hjälp för småbarnsföräldrar som har långt till ett apotek eller som bor på orter där apoteket har begränsade öppettider. Det finns ett antal frågor kring detta där vi nu kan ge lite mer besked än vad som varit möjligt tidigare.
Den första frågan gäller vilka receptfria läkemedel som ska vara möjliga att sälja utanför apotek. I denna del delar regeringen utredningens bedömning att beslutet bör fattas av Läkemedelsverket, men att de allmänna kriterierna för listan bör slås fast i lag och förordning.
Ambitionen från regeringens sida är att skapa en reglering som i princip innebär att de läkemedel som i dag säljs av apoteksombuden, den så kallade ombudslistan, också blir möjliga att sälja på andra platser än apotek. Därmed skulle en stor del av de mest efterfrågade receptfria läkemedlen göras tillgängliga i övrig handel. Ambitionen att öka tillgängligheten får dock inte ske på bekostnad av säkerheten. Av den anledningen kommer vi att föreslå att läkemedlen ska förvaras åtskilt från andra produkter och utom räckhåll för allmänheten eller på plats som står under uppsikt av personal.
Vi kommer också att föreslå en åldersgräns på 18 år för inköp av receptfria läkemedel utanför apotek.
Regeringens ambition är att ha låga trösklar för de handlare som önskar komma i gång och erbjuda ett sortiment av receptfria läkemedel.
Av den anledningen kommer vi inte att ställa krav på ett visst bassortiment, som de har i exempelvis Norge och Danmark. Vårt förslag innebär att det blir upp till handlaren att avgöra vilka receptfria läkemedel på listan som ska finnas i butiken.
Regeringen vill också undvika ett administrativt tungrott tillståndsförfarande och kommer därför att föreslå att handlaren ska anmäla försäljningen av receptfria läkemedel. Det är i linje med vad som i dag gäller för nikotinläkemedel.
Vi arbetar nu intensivt med ett lagförslag i denna del och ambitionen är att det ska vara möjligt att sälja vissa receptfria läkemedel på andra platser än apotek från den 1 november i år.
Det är min övertygelse att vi med denna reformering av apoteksmarknaden på ett betydligt bättre sätt kan möta de behov, krav och förväntningar som människor i dag ställer på ett modernt apoteksväsende.
Göran Hägglund
Läs också:
