Fritid på egna villkor
Utredningen om vissa frågor om bidrag till ungdomsorganisationer lämnar i dag betänkandet Fritid på egna villkor (SOU 2009:29) till ungdomsminister Nyamko Sabuni. Utredningens uppdrag (Dir. 2008:35) har varit att se över statsbidraget som lämnas till ungdomsorganisationer med stöd av förordningen (2001:1060) om statsbidrag till ungdomsorganisationer. Syftet med översynen har varit att analysera delar av det nuvarande bidragssystemet och lämna ändringsförslag utifrån de frågeställningar som tas upp i direktiven.
Tillfredsställande kontroll
Utredaren har granskat de kontroller Ungdomsstyrelsen gör av de uppgifter som ligger till grund för fördelningen av statsbidraget. De kontroller som Ungdomsstyrelsen genomför i dag bedöms vara godtagbara. Systemet med revisorskontroll fungerar på ett godtagbart sätt eftersom Ungdomsstyrelsen har tydliggjort att revisorernas uppdrag handlar om ett bestyrkande och det har klarlagts att revisorernas skyldighet att utföra uppdraget med opartiskhet och självständighet följer av lag. Med de förändringar som föreslås i betänkandet bör kontrollen anses som fullt tillfredsställande. En sådan kontroll är då mer rimlig än ett system som bygger på att myndigheten själv kontrollerar medlemsuppgifterna.
Regeringsformens bestämmelser om åsikts- och föreningsfrihet hindrar inte myndigheten från att själv kontrollera medlemsregistren, men det är enligt utredaren inte lämpligt.
Rätten till bidrag ska tydligare kopplas till målen
De nuvarande målen har delvis beaktats vid Ungdomsstyrelsens bedömning av rätten till bidrag. Ungdomsstyrelsen handläggning har även påverkat organisationerna i riktning mot målen. Kopplingen mellan målen och bidraget bör dock göras tydligare. Därför föreslås en förändrad målstruktur som består av ett syfte som kopplas till de övergripande målen för statsbidraget samt villkor som ger uttryck för målen och som kan formuleras som krav för bidrag. Nya villkor ska ge en tydligare definition av en bidragsberättigad ungdomsorganisation.
Bidraget bör vara ett organisationsbidrag
Ungdomsorganisationerna bör vara fria och obundna av staten. Statens grund för bidraget till ungdomsorganisationerna är att stödja barns och ungdomars organisering. Det huvudsakliga bidraget till ungdomsorganisationerna bör därför vara ett organisationsbidrag. Bidraget bör inte styra organisationens ändamål och verksamhetens inriktning - utom i ett avseende. Verksamheten får inte strida mot demokratins idéer.
Den nivåindelning som gäller inom det nuvarande organisationsbidraget föreslås tas bort. Det nya organisationsbidraget är enhetligt och ställer krav på minst 1000 bidragsgrundande medlemmar och verksamhet i minst fem län.
Särskilda regler med lägre ställda krav på antal medlemmar och geografisk spridning föreslås för organisationer som organiserar ungdomar med funktionsnedsättning och de nationella minoriteternas ungdomsorganisationer.
Ett mandatbaserat bidrag till de politiska ungdomsförbunden stämmer enligt utredaren inte med bidragets syfte. Ett sådant system föreslås därför inte införas inom ramen för statsbidrag till ungdomsorganisationer.
Ett särskilt stöd till lokal verksamhet
Ett bidrag till lokal barn- och ungdomsverksamhet införs och regleras i samma förordning som det nuvarande statsbidraget. Bidraget ska bestå av ett organisationsbidrag och ett projektstöd.
Underåriga i styrelser
Det finns inte några rättsliga eller faktiska hinder för underåriga att ingå i en ideell förenings styrelse. De eventuella problem det skulle kunna innebära är inte så allvarliga att det är skäl att begränsa den grundlagsstadgade föreningsfriheten.
Ungdomsstyrelsen ska även i fortsättningen fördela bidraget
Utredaren anser inte att det finns tillräckliga skäl för att ungdomsorganisationerna själva ska ta över fördelningen av bidraget.
