Folkhälsoperspektiv saknas i Spelutredningen
Behåll en decentraliserad tillsyn av spel, satsa på utvärdering och vård av spelberoende och integrera behandlingen i befintlig missbruksvård. Det är några synpunkter som Statens folkhälsoinstitut framför i ett yttrande över Spelutredningen.
I sitt remissyttrande över Spelutredningens betänkande SOU 2008:124 En framtida spelreglering är Statens folkhälsoinstitut kritiskt till utredningens förslag om att bilda en ny myndighet för tillsyn och tillståndsgivning i spelfrågor. Institutet ser hellre att länsstyrelserna finns kvar som tillstånds- och tillsynsmyndighet och att kommunerna får ett utökat ansvar.
Tillsyn och tillståndsgivning är viktiga delar i ett förebyggande arbete och lokala förhållanden har betydelse för hur spelproblem utvecklas. Erfarenheter inom alkoholområdet visar att nära samarbete mellan lokala aktörer som restaurangägare, polis och länsstyrelse har varit en framgångsfaktor för att minska våld i krogmiljön.
Vårt förslag att länsstyrelserna ska ha en tydlig roll i tillsynsarbete i folkhälsofrågor ligger i linje med flera aktuella utredningar och med regeringens proposition om en samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten, säger Marie Risbeck, spelberoendeprojektet vid Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut saknar förslag till satsningar på utvärdering, uppföljning och forskning om spel och spelproblem. Här är det nödvändigt att satsa resurser, oavsett framtida beslut om spelmarknadens reglering. Spelmarknaden förändras snabbt och stora belopp satsas av spelbolagen på spelutveckling och marknadsföring.
Spelproblem är ojämnt fördelat i befolkningen och sårbara grupper som unga och ekonomiskt utsatta kan drabbas mycket hårt. Den kraftigt ökade tillgängligheten av spel gör att beroende kan utvecklas mycket snabbt, säger Marie Risbeck.
När det gäller frågan om vård och behandling för spelberoende menar Statens folkhälsoinstitut att denna bör integreras i befintlig missbruks- och beroendevård och saknar här ett helhetstänkande i förslagen kring förebyggande och behandlande insatser. Här bör ett tydligare ansvar läggas på kommuner och landsting samt på Socialstyrelsen. Behovet av behandlingsinsatser för spelberoende ökar alltmer och institutet motsätter sig utredningens bedömning att det är för tidigt att lägga ett ansvar på kommunerna.
Statens folkhälsoinstitut har utvärderat två öppenvårdsbehandlingar och ett internetbaserat självhjälpsprogram för spelberoende vuxna, med positiva resultat. Det finns alltså metoder som, med vetenskapligt stöd, kan spridas vidare redan nu, men fortsatta resurser måste satsas på metodutveckling och utvärdering av spelberoendebehandling.
Spelutredningen har också lagt fram en rad förslag till uppstramning av lotterilagen något Statens folkhälsoinstitut ser positivt på. Det gäller exempelvis skärpta åldersgränser och påbud till spelarrangörer om handlingsplaner och utbildning i spelansvarsfrågor. Statens folkhälsoinstitut anser dock att anordnande av spel på värdeautomater bör vara förenat med större restriktioner.
En generell åldersgräns på 18 år bör också gälla för såväl inköp som försäljning av alla spel om pengar.