ReageraMera

Artikel

Dagens Nyheter 19 september 2008

Anders Borg, Finansminister

Nyamko Sabuni, Integrations- och jämställdhetsminister

Anders Borg och Nyamko Sabuni presenterar regeringens nya försök att bryta nyanlända invandrares socialbidragsberoende: Syftet är att ge individen ett större eget ansvar. Regeringen kommer att framlägga ett förslag om reformerad styrning, utformning och finansiering av flyktingmottagandet. Vi vill bryta nyanlända invandrares bidragsberoende och ge dem utökat eget ansvar och starkare drivkrafter för en snabb arbetsmarknadsetablering. Det är exempelvis orimligt att den flykting som börjar arbeta extra inte tjänar på detta eftersom socialbidraget är så högt. För detta avsätter vi 920 miljoner kronor. Ytterligare en dryg miljard kronor anslås till en rad andra integrationsåtgärder. Bland annat fördubblas anslaget till kompletterande högskoleutbildningar för utländska akademiker, och utländsk yrkeskompetens ska i högre utsträckning kunna kompletteras med lämplig svensk utbildning. Det skriver finansminister Anders Borg och integrationsminister Nyamko Sabuni.

Människor har i alla tider migrerat och av olika anledningar sökt sig till nya kontinenter och nya länder att leva i. Invandringen till Sverige är i grunden något positivt som bidragit till att utveckla det välfärdssamhälle vi värnar och är stolta över.

Med en växande andel äldre i befolkningen måste fler människor arbeta mer och högre upp i åldrarna. En högre sysselsättningsgrad bland utrikes födda och ett snabbare arbetsmarknadsinträde för nyanlända ger omgående positiva effekter för antalet arbetade timmar. En ökad sysselsättningsnivå bland den invandrade befolkningen bedöms ha starkare effekt för de offentliga finanserna än arbetskraftsinvandring. Långtidsutredningen har också visat att ett ökat arbetskraftsdeltagande bland invandrare får en omedelbar positiv effekt på de arbetade timmarna och därmed på den ekonomiska utvecklingen.

Invandringen till Sverige ligger för tillfället på historiskt höga nivåer. Skälen är blandade: många flyktingar med anhöriga främst från Irak, fler som kommer till Sverige för att jobba och studera, fler som gifter sig över gränserna. Sverige och hela Europa upplever påtagliga demografiska förändringar. Ökad livslängd, hög migration och ökat antal arbetstagare över 60 år är några av förklaringarna. Invandringen kommer att vara nödvändig för att möta den demografiska utvecklingen.

Det tar i genomsnitt mer än sju år för vuxna flyktingar att få ett arbete i Sverige. För kvinnor är mediantiden över tio år. Sysselsättningen bland utrikes födda är cirka 10 procentenheter lägre än bland inrikes födda, den öppna arbetslösheten mer än dubbelt så hög. Detta är förödande siffror. De utrikes födda utgör drygt en fjärdedel av arbetskraften i Sverige. En högre sysselsättningsgrad bland utrikes födda och ett snabbare arbetsmarknadsinträde för nyanlända ger således omedelbara, starkt positiva effekter.

Att bryta utanförskapet är regeringens mest prioriterade uppgift. Integrationspolitiken ska ses i detta sammanhang.

I budgetpropositionen presenteras en offensiv satsning på integrationsåtgärder. Utanförskapet ska brytas. Risken för att de människor som kommer till Sverige förvisas till passivitet och bidragsberoende ska minskas. Vi avsätter drygt 2 miljarder kronor mellan åren 2009-2011.

Mottagandet av nyanlända reformeras. Under våren 2009 kommer regeringen att presentera ett förslag om reformerad styrning, ansvar, utformning och finansiering av flyktingmottagande samt andra insatser som påskyndar arbetsmarknadsetablering. 920 miljoner kronor, utöver det befintliga utrymmet, avsätts för reformerna från 2010. Syftet är att ge individen ett utökat ansvar och starkare drivkrafter för en snabb arbetsmarknadsetablering.

För de nyanlända flyktingar som får sin försörjning via socialbidrag i stället för introduktionsersättning utgör detta ett stort hinder för drivkrafterna till arbete. I regel förlorar de som börjar arbeta extra vid sidan av introduktionen krona för krona i avräkning på socialbidraget. Att den som börjar arbeta förlorar motsvarande hela den extra inkomsten är orimligt.

För den ena parten i en tvåbarnsfamilj innebär förvärvsarbete inte någon extra inkomst alls om arbetsinkomsten inte överstiger 19 000 kronor. Även vid högre lön förändras endast den disponibla inkomsten i liten utsträckning. En lön på 21 000 kronor innebär en förbättrad inkomst med 6 procent, eller 1 000 kronor per månad, i förhållande till att få ersättning från socialbidragssystemet. En lön på 23 000 innebär en disponibelinkomstökning med 13 procent, eller drygt 2 000 kronor per månad. Det är oacceptabelt och vi måste göra mer för att det ska löna sig bättre att arbeta.

51 miljoner kronor per år avsätts för kompletterande högskoleutbildningar för utländska akademiker under perioden 2009-2011, vilket innebär att dagens nivå nästan fördubblas. Kompletterande högskoleutbildningar ordnas för personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredje land och för lärare med utländsk examen. Individens möjligheter på arbetsmarknaden förbättras genom att utländska examina relateras till svenska krav och förhållanden och det blir lättare för arbetsgivare att bedöma individens kompetens.

Möjligheten att validera utländsk yrkeskompetens bidrar till snabbare inträde på arbetsmarknaden och underlättar val av relevanta kompletterande utbildningar. 15 miljoner kronor avsätts för validering under 2009-2010.

Uppföljning och utvärdering. För att säkerställa att de offentliga insatserna når ut och får effekt föreslår regeringen att sammanlagt 12 miljoner kronor under 2009-2011 avsätts för uppföljningar och utvärderingar av integrationspolitiken på lokal och nationell nivå.

Försöksverksamhet med kvalificerad rådgivning och stöd för nyanlända på arbetsförmedlingen, så kallade etableringssamtal, inleds. Syftet är att information ges tidigt efter uppehållstillstånd om var i landet det finns efterfrågan på den kompetens som den nyanlände har för att påskynda arbetsmarknadsetableringen.

Vidareflyttning från kommuner med ett högt mottagande till kommuner med tillgång till god arbetsmarknad inom pendlingsavstånd ska underlättas och stödjas. Utgångspunkten är att individen har frihet att välja sin bostadsort, men ska ges mer valmöjligheter och bra förutsättningar att få tillgång till introduktionsinsatser som kan leda till arbete, egen försörjning och bra livskvalitet.

Diskriminering ska bekämpas. Genom den nya diskrimineringslagen och sammanslagningen av ombudsmännen förstärks förutsättningarna för ett mer effektivt arbete mot diskriminering avsevärt. Regeringen anser att det ska kosta att diskriminera och inför därför diskrimineringsersättning. Den ska både vara en ersättning för den kränkning som diskrimineringen innebär och avskräcka från diskriminering.

Sfi-lyftet genomförs. Det övergripande målet för sfi och målen för de olika studievägarna konkretiseras. Nationella slutprov för sfi införs. 61 miljoner kronor har avsatts för att lyfta sfi-lärarnas kompetens. Statskontoret har fått i uppdrag att utvärdera sfi och skolinspektionen bland annat avseende sfi förstärks.

Regeringen har initierat en försöksverksamhet med nystartskontor i ett antal kommuner. Nystartskontoren ska samordna flera myndigheters verksamhet och erbjuda vägledning och stöd till människor för att de lättare ska komma in på arbetsmarknaden.

Regeringen har under 2008 inrättat en stödordning för verksamheter mot rasism och liknande former av intolerans. Regeringen avsätter ytterligare sex miljoner kronor om året för stöden.

Boende i Sverige, oavsett bakgrund, ska ges möjligheter att delta i en dialog för vår gemensamma värdegrund. Dialogen utgår från frågor om demokrati och mänskliga rättigheter. Dialogen är också ett verktyg som kan omfatta alla och bidra till ökad förståelse för varför den egna åsikten inte får leda till handlingar som inkräktar på andras rätt att välja själv. Sex miljoner kronor avsätts för verksamheten mellan åren 2009 och 2011.

Det är så vi bryter utanförskapet - genom kraftfulla satsningar på arbete och språkkunskaper från början, med ett tydligt fokus på egen försörjning och en oförtruten kamp mot diskriminering. Regeringens arbete för att bryta utanförskapet har redan givit resultat. Utrikes födda stod för nästan hälften av sysselsättningsökningen i landet från halvårsskiftet 2007 till samma tid 2008. Men för att Sverige ska bli ett bra land för alla att leva i återstår fortfarande mycket arbete. Med denna satsning tar vi avgörande steg i den riktningen.

Anders Borg

Nyamko Sabuni