Ny DNA-lagstiftning i Norge
I december 2007 beslutade norska Stortinget om ny lagstiftning beträffande användning av DNA. Den nya lagstiftningen innebär bland annat att DNA-analyser från och med den 1 september i år kan användas i kampen mot så kallad vardagskriminalitet. Den norska regeringen har avsatt 64 miljoner kronor för ändamålet.
DNA-reformen är en av de viktigaste åtgärderna under min tid som statsråd och kommer att leda till att vi både klarar upp fler brott och förebygger brott bättre, säger justitieminister Knut Storberget.
Cirka 75 personer från landets polisdistrikt har fått utbildning till instruktörer i att säkra olika sorters spår på en brottsplats. Utöver de 250 som redan utbildats, kommer ytterligare cirka 3 000 poliser att under andra halvåret 2008 utbildas i hur man säkrar biologiska spår.
Vi förväntar oss att DNA-reformen kommer att öka uppklarningsprocenten väsentligt, inte minst när det gäller inbrott. Det betyder att vi tar ett rejält kliv för att minska kriminaliteten, säger justitieministern.
Fram tills nu har varje polisdistrikt betalat DNA-analyserna men från och med den 1 september finansieras analyserna centralt. Vidare kommer ökade budgetmedel att gå till ytterligare anställning av polispersonal och förstärkning av Rettsmedicinsk institutt (RMI). I praktiken innebär det att polisen får resurser för att öka bemanningen för DNA-satsningen med 27 helårsanställningar. RMI har fått medel till ytterligare sex anställda och en projektledare.
DNA-reformen innebär att polisen får möjlighet att registrera DNA-profilen för alla som fälls för ett brott som kan medföra ett frihetsberövande straff.
Riksåklagaren har utarbetat riktlinjer för insamling och registrering av DNA-spår.
Besök också:
Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL)
Torgny Peterson
