Straff i proportion till brottets allvar
Straffnivåutredningen har i dag överlämnat sitt slutbetänkande Straff i proportion till brottets allvar (SOU 2008:85) till justitieminister Beatrice Ask.
I betänkandet föreslås bland annat följande:
- Straffen för allvarliga våldsbrott skärps genom att domstolen, när den mäter ut straff, särskilt ska beakta om brottet har inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv, hälsa eller trygghet till person
- Straffskalorna för grov misshandel och för utpressning, grovt brott, ändras
- När straffet bestäms ska rätten ta större hänsyn till om det finns försvårande eller förmildrande omständigheter
- Återfall i brott ska leda till strängare straff på ett mer konsekvent sätt
- I rättegången ska åklagaren alltid lämna ett fullständigt förslag till påföljd för brottet
Utredningens utgångspunkt har varit att det straff som döms ut för ett brott ska stå i proportion till hur allvarligt brottet är. Straffet ska alltså spegla hur allvarligt samhället ser på brottet.
Sett från denna utgångspunkt anser utredningen att allvarliga våldsbrott ofta leder till för låga straff. Detta gäller i synnerhet grov misshandel, där straffet ofta bestäms nära straffskalans minimum.
Det finns enligt utredningen flera skäl för att bedöma allvarliga våldsbrott strängare än för närvarande. Ett sådant skäl är att acceptansen för våld successivt har minskat i samhället. En ökad ekonomisk välfärd har också lett till att våld utgör ett relativt sett större hot mot den enskildes trygghet jämfört med annan brottslighet. Utredningen förslår därför att det i lagstiftning ska anges att domstolen, när den mäter ut straff, särskilt ska beakta om brottet har riktat sig mot någons liv, hälsa eller trygghet till person.
Straffskalan för grov misshandel är mycket vid, från ett till tio års fängelse. Det kan innebära svårigheter för domstolen att fastställa var på denna skala straffet ska bestämmas. Utredningen förslår därför att straffskalan delas upp i två delar.
Utpressning är ett brott som numera ofta begås inom ramen för den organiserade brottsligheten. Inte sällan förekommer hot om mycket allvarligt våld. Utredningen föreslår att minimistraffet för utpressning som är grov ska höjas till fängelse i ett år för att på så sätt spegla brottets allvar.
Enligt utredningen bör försvårande och förmildrande omständigheter få större betydelse när straffet bestäms, så att straffet i större utsträckning bestäms efter omständigheterna i det enskilda fallet. Utredningen lägger fram förslag till lagändringar som ska leda till detta.
Skärpta straff för återfall i brott förekommer i de flesta rättssystem och torde ha stark förankring i den allmänna uppfattningen om hur påföljdssystemet bör vara konstruerat. Utredningen föreslår därför en lagändring som syftar till att återfall i brott ska leda till straffskärpning på ett mer konsekvent sätt än i dag, när den tilltalade vid upprepade tillfällen har dömts för brott eller när återfall sker i mycket allvarlig brottslighet.
Slutligen föreslår utredningen att åklagaren alltid ska ange ett bestämt förslag till påföljd för det eller de brott som omfattas av åtalet. Detta syftar till att ge frågan om påföljd större uppmärksamhet i rättegången. Förslaget förväntas också bidra till en ökad förutsebarhet, både för parterna i rättegången och för allmänheten, och till en större enhetlighet i rättstillämpningen.
Utredningen föreslår att de nya bestämmelserna ska börja tillämpas den 1 juli 2010.
Läs mer:
