ReageraMera

År 2006 beslutade Polisen att öronmärka 120 miljoner kronor för polisiära insatser mot den organiserade brottsligheten. Brottsförebyggande rådet har utvärderat de 14 projekt som hittills genomförts och kan konstatera att satsningen har varit framgångsrik. Finansieringen har möjliggjort en prioritering av arbetet, förbättrad samordning över länsgränserna och underlättat det operativa arbetet.

Polisen har genom de öronmärkta pengarna fått friare utrymme att göra sådant som annars inte varit möjligt. Polismyndigheterna och Rikskriminalpolisen har fått betalt för kostsamma utrednings- och spaningsinsatser och därmed kunnat bli mer uthålliga i sina insatser.

Som grund för arbetet och fördelningen av medel fattades beslut om att inrikta satsningen mot grupper involverade i organiserad brottslighet (Hells Angels, Bandidos, Outlaws, Original Gangsters, Angereds Tigrar, Brödraskapet och A.S.I.R.). Polisen har även koncentrerat sig på att motarbeta införsel och spridande av cannabis samt på särskilt svårbekämpad och allvarlig brottslighet, exempelvis värdetransportrån.

Eftersom de kriminella nätverken sträcker sig över länsgränserna har ytterligare en målsättning varit att få polismyndigheterna att samarbeta bättre med varandra och med Rikskriminalpolisen.

Vi konstaterar i rapporten att samarbetet både mellan polismyndigheterna och med andra myndigheter som exempelvis Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten har förenklats, säger Malin Mälarstig, utredare på Brå.

Brister i satsningen
Trots att satsningen i stort bedöms som framgångsrik finns det brister och möjligheter till förbättringar. Det Brå efterlyser i rapporten är en större bredd och mer innovativa inslag i polisarbetet.

Med de tillsatta medlen har Polisen kunnat göra det de redan gör fast mer uthålligt, säger Isabel Schoultz, utredare på Brå. Vi konstaterar i rapporten att flera av projekten troligtvis skulle ha genomförts även utan den särskilda satsningen men inte i den utsträckning som nu blev möjligt.

I rapporten jämför Brå de metoder och strategier som används med hur Polisen arbetar i andra länder.
Polisens arbete mot organiserad brottslighet stämmer väl överens med de åtgärder som genomförs internationellt, konstaterar Isabel Schoultz. Men inom två områden finns det en skillnad, den svenska Polisens projekt innehåller få förebyggande åtgärder och samarbetar i mycket liten utsträckning med den privata sektorn. Det krävs ett större grepp kring exempelvis nyrekrytering.

Fokusering på targetlistor
Flera projekt har inriktats på targetlistor som Alcatraz och Nova. Centralt för detta arbete är förstås att det är rätt personer som står på listorna. Eftersom Alcatrazlistan till en början hade stor fokus på mc-gäng finns det, enligt Brå:s utvärdering, en viss risk att andra typer av organiserad brottslighet utelämnas.

Naturligtvis är det viktigt att Polisen bekämpar brottsligheten bland mc-gängen, säger Malin Mälarstig. Men man får inte heller ge dem för stort fokus på bekostnad av andra delar av den organiserade brottsligheten. Bland annat saknas projekt om både alkoholsmuggling och häleri.

Fortsatta satsningar
Sedan utvärderingen startade har Polisens arbete mot organiserad brottslighet förändrats genom nya regeringsdirektiv. Aktionsgrupper bildas på Rikskriminalpolisen och på åtta platser i landet. Sammanlagt ska 200 poliser arbeta mot den organiserade brottsligheten. I det sammanhanget får 120-miljonerssatsningen ses som en tillfällig lösning. Brå konstaterar att när den nya strukturen med aktionsgrupper och regionala underrättelsecentra är på plats bör behovet av särskilda medel minska.

Du kan läsa hela rapporten, 14 projekt mot organiserad brottslighet, här.

Ytterligare information
Lars Korsell, projektledare 08-401 87 11

eller utredarna
Isabel Schoultz 08-504 454 26
Malin Mälarstig 08-401 87 19