Utredningen om skyddet för företagshemligheter
Sedan lagen om skydd för företagshemligheter (FHL) trädde i kraft för snart tjugo år sedan har förutsättningarna för företagande förändrats i flera avseenden. I dag bygger alltfler företag sin verksamhet på information och kunskap snarare än på traditionell industriell produktion. Teknikens utveckling har till exempel medfört att information kan lagras och överföras på helt andra sätt än tidigare. Risken för att svenska företag utsätts för internationellt företagsspioneri har ökat. Sverige har också sedan lagen kom till gjort internationella åtaganden som gäller skyddet för företagshemligheter.
Mot denna bakgrund har utredningen, Förstärkt skydd för företagshemligheter (SOU 2008:63), fått i uppdrag att se över vissa frågor om skyddet för företagshemligheter och överväga om FHL i vissa delar borde ändras och anpassas till utvecklingen.
Utredningens uppdrag har varit att överväga om tillämpningsområdet för FHL har fått en ändamålsenlig avgränsning, varvid de behov som dagens företag har särskilt har beaktats. Uppdraget har även innefattat att undersöka om lagen i denna del har inneburit ett hinder för anställda att påtala allvarliga missförhållanden på sina arbetsplatser.
Utredningen föreslår bland annat att ett utvidgat straffansvar ska omfatta den som har fått del av en näringsidkares företagshemlighet med anledning av att han eller hon på grund av anställning, uppdrag eller liknande grund har deltagit i näringsidkarens verksamhet. Förutom anställda hos näringsidkaren kommer t.ex. anställda i bemannings- och konsultföretag, s.k. ensamkonsulter, styrelseledamöter och revisorer att omfattas av den föreslagna bestämmelsen.
