Svenskt pass snabbare om man lär sig svenska!
Språkkrav för medborgarskap har varit en het fråga i den politiska debatten. Ingen betvivlar att goda språkkunskaper främjar möjligheterna att på olika sätt bli delaktig i samhället. Invandrade som lär sig det nya landets språk bra får exempelvis avsevärt bättre förutsättningar att konkurrera om lediga jobb. Samtidigt har många befarat att vissa grupper skulle drabbas orättvist hårt av ökade krav för medborgarskap. Men i en ny rapport, Språk, krav och medborgarskap, till Globaliseringsrådet skisseras en modell för hur språkkunskaper kan kopplas till medborgarskap utan att kraven ökar. Författarna hävdar att regler som är välkomnande snarare än uteslutande mycket väl kan förenas med ökad stimulans för språkinlärning.
Rapporten Språk, krav och medborgarskap innehåller en genomgång av regelverken för hur medborgarskap kan förvärvas i 19 länder. En tydlig trend i riktning mot ökad restriktivitet kan konstateras i de västeuropeiska länderna. Goda kunskaper i mottagarlandets språk är allt oftare ett krav för medborgarskap. Dessutom ställs alltmer krav på "dokumenterad integration" i övrigt, till exempel genom test av kunskaper om kultur och traditioner. Sverige har genom att behålla generösa regler i dessa avseenden kommit att inta en alltmer unik position.
Enligt författarnas analyser upplever stora delar av den invandrade befolkningen ett svenskt medborgarskap som attraktivt. Utifrån detta skisseras en modell för hur språkkunskaper kan stimuleras utan att villkoren för svenskt medborgarskap blir strängare - för många invandrade skulle de rentav bli mer generösa. Tanken är att kraven för medborgarskap kan mildras vad gäller antalet år som man måste ha varit bosatt i Sverige, om den som vill bli medborgare skaffar sig goda kunskaper i svenska. Enligt författarnas förslag skulle en invandrad person kunna bli medborgare efter två år i Sverige. Denna tidsgräns motsvarar vad som idag gäller för invandrade från nordiska länder. Det normala villkoret är annars att man ska ha varit bosatt minst fem år i Sverige.
Rapporten har författats av Dan-Olof Rooth, docent och universitetslektor i nationalekonomi, verksam vid Högskolan i Kalmar och Lunds universitet, och Per Strömblad, fil dr och universitetslektor i statsvetenskap, verksam vid Institutet för Framtidsstudier och Högskolan i Kalmar.
