ReageraMera

Maud med tre teman höll sex tal i talet 

Talare: Maud Olofsson (MO)

Datum: 7 juli 2008

Analytiker: Christer Hanefalk 

Maud Olofsson höll, jämfört med 2006 och 2007, ett ganska kort tal - 30 minuter. Och, precis som sin Alliansbroder Jan Björklund, valde Maud att dela upp sitt tal i sex tydliga delar med sex tydliga budskap kring de tre teman hon, partiet och (troligtvis) Alliansbröderna valt ut: behovet av ett värderingsskifte, integritetsfrågorna (läs FRA) och klimatfrågorna (som inkluderade transportsektorn). Undertecknad fick bara rätt till 50 procent när jag gissade att Maud Olofsson skulle ta upp transporter men att FRA skulle lämnas till Fredrik Reinfeldt. Maud tog alltså tag i båda dessa ämnen. 

Det hettade egentligen bara till ordentligt en gång under talet och det var när Maud Olofsson talade om klimatet och alternativa bränslen - där visade hon verklig energi och ett stort engagemang. Och självklart fanns också ett starkt pathos kring småföretagandet och berättelsen om fadern och familjen. Också ett citat ur Torekulls bok om Ingvar Kamprad blev ett kraftfullt inslag i argumentationen för småföretagandets betydelse.  

Tyvärr stördes talet en del av rätt många felsägningar och korrigeringar från Maud Olofsson vilket gav känslan att hon var alltför manusbunden. Noterbart är att felsägningarna helt försvann när hon kom in på alternativa bränslen. Vill man vara elak kan man vända på gårdagens rubrik om Jan Björklund: Talet var bättre än Maud Olofsson. 

Inledning

Maud Olofsson hade först en övergripande inledning med en metafor där hon liknade Almedalen vid en släktträff för att därefter lyfta fram allt vi i Sverige har anledning att vara tacksamma för. "Till alla er runt om i världen som kämpar för det vi tar för givet: Vi är med er i tanken." Och strax efter: "Er frihet är vår!"

(Sedan följde de sex talen i talet. Var och en med sin inledning, sin bakgrund, sin tes, sin argumentation och sin avslutning. Varpå följde en summerande avslutning som jag återvänder till allra sist.) 

Så här lät Maud Olofssons sex teser - dvs huvudbudskap i varje taldel: 

Tes nr 1:  

Och vi (= Alliansen i allmänhet och centern i synnerhet - mitt tillägg) är inte färdiga. Vi ger oss inte förrän varje människa har en uppgift att känna sig stolt över. 

Tes nr 2:

Men den drivkraft jag ser hos människorna i dessa dynamiska länder är inte främmande. Jag känner igen den. Jag har sett den förut. (= en underförstådd tes - vi kan få tillbaka drivkraften att skapa - mitt tillägg)

Tes nr 3:

Det är därför det är dags att skifta värderingar. Vi måste tro på viljan och möjligheterna. Vi måste släppa kreativiteten och skapandet fritt. Vi måste uppmuntra varandra att lyckas. 
Men också våga misslyckas. (= för att vi ska lyckas i det lilla måste vi också våga göra det stora - göra ett värderingsskifte i vårt samhälle! - mitt tillägg)

Tes nr 4:

Därför är jag stolt över att leda det parti där debatten varit som störst. För Centerpartiet är ett liberalt parti. Och vi ställer höga krav på värnandet av den personliga integriteten. (= en s k jiujitsugrepp på den interna kritiken som förekommit inom Centern - en elegant omdefinition. Den interna kritiken blir ett bevis för att det är högt i tak och att Centern står för liberala värderingar - mitt tillägg)

Tes nr 5:

Nu är det dags att ta nya steg: Centerpartiet vill ha ett system som beskattar bilen efter hur mycket koldioxid den släpper ut. Därför föreslår vi i dag ett antal förändringar för att gå från miljöbilspremie till miljöbilspremiering. (= nu går vi vidare på den inslagna - och hittills framgångsrika - vägen. Växlingen från miljöbilspremie till miljöbilspremiering kallas för övrigt polyptoton på grekiska - alltså en ordfigur namngiven för cirka 2350 år sedan)

Tes nr 6:

Låt oss aldrig tappa fokus. Om vi ska kunna minska koldioxidutsläppen då måste också biobränslen spela en roll. För biobränslen är och kommer alltid att vara mer klimatvänligt än olja. Glöm aldrig det. (Här hade Maud Olofsson sin allra starkaste del - rent engagemangsmässigt)

  Christer Hanefalk
  

Argumentation

Noterbart är att Maud Olofsson hade en mängd pathos-argument (känsla) i alla sina argumentationsdelar. Detta balanserades av hennes bakgrundsbeskrivningar som hade tyngdpunkt i logos - beskrivande och med gott om faktauppgifter. Hon använde följaktligen också namngivna människor som exempel i sin argumentation - detta för att fördjupa känslan. Här hade Maud Olofsson kunnat dra ner på tempot en del så att namnen och gärningarna hade hunnit sjunka in. Ibland kändes det att manuset tog över - särskilt när felsägningarna ökade.  

Avslutning

Avslutningen blev en klassisk sådan - en recapitulatio - en summering och kort repetition av det hon talat om. Och själva pricken över i blev ett citat från Torbjörn Fälldin som i sin tur citerade Ångermanlandsskalden Birger Norman.

"Den som aldrig lägg' sig i, 
har ingenting å dra sig ur, 
och inge händer å tvätte, 
den som ta i - gett få en del dynga på fingra 
men när allt komma till allt 
vad har ren hän'ren uträtte här i värda.

Eller på ren svenska: Vad har de som aldrig har försökt, aldrig ansträngt sig, uträttat här i världen. Eller - om man så vill: Den som aldrig gör något gör visserligen aldrig fel - men inte så mycket annat heller. Ett citat som Maud Olofsson använt vid tidigare tillfällen - men det gör ju faktiskt inte citatet sämre.

Språket

Maud Olofssons tal innehöll en mängd retoriska figurer - snygga rytmer, bra metaforer, skickliga antiteser, bra definitioner. Men, precis som tidigare år i Almedalen var Maud Olofsson inte 100% vän med sitt manus, så en del av finesserna föll på hälleberget. Med ett bättre "flyt" i talet och med ett bättre tempo kring de bästa poängerna hade talet varit ännu bättre.  

Angrepp på oppositionen

Olofsson hade ytterst få direkta angrepp - faktiskt bara ett enda. Däremot fanns det ett flertal indirekta sådana - så kallade exformativa - angrepp på framförallt (s). Men de var betydligt färre än vad (s), (v) och (mp) normalt har i sina tal.  

Vad kan du som lyssnare lära av Maud Olofsson

Framförallt två saker: Dels att gå mellan logos och pathos - att växla mellan "nyttan" och "känslan".  Detta är vanligtvis effektivt - vi människor har en tendens att fatta våra beslut med "magen". Maud Olofssons tal var ett bra exempel på en bra blandning. Dels att använda många exempel - exempel konkretiserar och gör tal intressantare att lyssna till. Samla på goda exempel - och du kommer garanterat att bli en bättre talare. 

Sammanfattning/"retoriskt betyg" (10-skala): 

Inledning/intresseväckare  5 

Bakgrund   8 Klargörande - bra

Budskap (tydlighet)  8 Tydliga budskap - bra

Argumentation  7

Avslutning/uppmaning  7

Bevisstyrka   8 

Språkliga hjälpmedel  8 Originaltalet värt mer

Engagemang   5 

Sammanvägt betyg:  7,30