Krogen tillhåll för organiserad brottslighet
Folkpartiet liberalerna anser att det är dags att på allvar vända den utveckling där krogbranschen blivit ett andningshål för grov brottslighet. Därför föreslår partiet i en ny rapport ett 20-tal åtgärder för att komma till rätta med problemen.
Runt om i Sverige utpressas krögare, restauranger sätts i brand och vissa ställen har till och med tagits över av kriminella. Eftersom de organiserade gängen utgör ett hot mot rättsstaten måste vi i flera fall skärpa lagstiftningen, säger Cecilia Wigström, riksdagsledamot och rättspolitisk talesman (fp).
I rapporten konstateras att svarta kassor och svart arbetskraft är en utbredd företeelse i delar av krogvärlden och att förekomsten av svarta pengar attraherar organiserade ligor.
Krögare som begår ekonomiska brott måste därför ovillkorligen bli av med sitt alkoholtillstånd, säger Cecilia Wigström.
Hon påpekar också att de flesta ordningsvakter gör ett seriöst jobb under mycket krävande förhållanden, men osunda lojalitetsband till krögaren gör att vakter i vissa lägen vänder bort blicken i stället för att ingripa mot brott.
Vi vill därför ge kommunerna rätt att tvinga restauranger med serveringstillstånd att anlita auktoriserade bevakningsföretag. Likaså ska kommunen kunna ålägga krogen att inte låta samma vakt få tjänstgöra mer än en viss tid åt gången, exempelvis två veckor.
Folkpartiet föreslår följande 17 punkter mot organiserad brottslighet, svarta pengar och vaktvåld i krogvärlden:
1. Skärp straffet för utpressning. Stärk skyddet för företagare och myndighetsföreträdare som hotas av utpressning, som utsatts för andra brott eller som ska vittna i rättegångar. En sekretessmarkering som görs vid en myndighet ska kunna omfatta alla myndigheter.
2. Tillståndet för alkoholservering bör förloras om inte all försäljning på stället registreras i certifierade kassaregister, även i de fall då t.ex. skötseln av garderoben eller entrén har leasats ut. Inför ett obligatoriskt krav på omcertifiering av kassaregistren då en restaurang byter ägare.
3. Förtydliga alkohollagen så att tillståndshavaren får strikt ansvar för all verksamhet i den lokal där det sker alkoholservering. Ansvaret ska alltså inte försvinna genom att man leasar ut delverksamheter eller hyr ut stället till klubbar.
4. Motverka svartarbetet. Den som har tillstånd för alkoholservering bör ha strikt ansvar för att all personal på stället antecknas i personalliggaren, även i de fall då t.ex. garderober eller entréer har leasats ut till en annan entreprenör.
5. Restaurangbranschens aktörer bör ta intryck av insatserna mot den svarta ekonomin i byggbranschen. Minimera kontanthanteringen och uppmuntra kunder att alltid begära kvitto, till exempel genom en kvittokampanj.
6. Förbättra den kommunala alkoholtillsynen. Minska den lokala sårbarheten genom att uppmuntra till ökat samarbete kommuner emellan, t.ex. genom samverkansavtal eller kommunalförbund. Öka också samarbetet mellan myndigheter i den löpande tillsynen av restauranger, på det sätt som sker ibland annat Stockholms län (Operation Krogsanering) och Göteborg.
7. Utnyttja fullt ut lagens möjligheter att dra in serveringstillståndet för restaurangrörelser där det förekommer svarta betalningar eller brister som inte är bagatellartade i den ekonomiska redovisningen.
8. Bryt beroendet mellan ordningsvakter och krögare om osunda lojalitetsband har uppstått på ett visst ställe. Ge kommunen rätt att besluta att restauranger med serveringstillstånd måste anlita auktoriserade bevakningsföretag för att få ordningsvakter. Detta ska kunna förstärkas med att kommun kan ålägga restaurangen att inte låta samma ordningsvakt få tjänstgöra mer än en viss tid åt gången, exempelvis två veckor.
9. Skärp vandelsprövningen av ordningsvakter. Låt brottsutredningar mot ordningsvakter utredas i särskild ordning enligt motsvarande regler som gäller för brottsutredningar mot polis.
10. Gör en total översyn av lagstiftningen om väktare, ordningsvakter, skyddsvakter och entrévärdar. Inför en samlad lagstiftning som tydliggör yrkesroll, befogenheter och uppgifter i förhållande till polisen, med bibehållen hänsyn till de olika kategoriernas skilda uppgifter. Ge en statlig myndighet det samlade ansvaret att ha tillsyn över både väktare, ordningsvakter, skyddsvakter och entrévärdar.
11. Inför en skyldighet för ordningsvakterna att fortlöpande rapportera sina tjänstgöringsställen till polisen. Ordningsvakter på särskilt brottsutsatta krogar bör utrustas med kodad kommunikationsradio i det nya RAKEL-systemet.
12. Förläng utbildningstiden för ordningsvakter från minst 60 timmar till minst 150 timmar. Alla ordningsvakter som arbetar i krogmiljö ska ha väktarutbildning i botten.
13. Förbättra den ekonomiska tillsynen av bevakningsföretag och vaktbolag liksom av enskilda ordningsvakter. Skatte- och bokföringsbrott ska leda till att företagets auktorisation dras in eller att förordnandet som ordningsvakt upphävs.
14. "Go for the money". Utöka möjligheterna till förverkande av pengar eller egendom vid allvarlig brottslighet som förmögenhetsbrott och utpressning. Skärp straffen för penningtvätt.
15. Vässa polisens verktyg. Förstärk Rikskriminalpolisens resurser mot den organiserade brottsligheten och säkerställ en effektiv samverkan på nationell och regional nivå mellan samtliga myndigheter som på ett eller annat sätt möter den organiserade brottsligheten. Förbättra samarbetet mellan restaurangägare och polisen.
16. Inför krav på auktorisation av entrévärdar som arbetar på ställen där det serveras alkohol till allmänheten. Genom auktorisationskrav blir det möjligt att införa vandelsprövning och därmed gallra bort tungt kriminellt belastade personer från branschen.
17. Tillämpa en "Al Capone"-strategi där alla berörda myndigheter - polisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, länsstyrelserna, kommunerna etc. - samverkar för att punktmarkera näringsställen med misstänkt koppling till organiserad brottslighet.
Du kan läsa hela rapporten här.