Integritetsskyddskommitténs slutbetänkande
Ett skydd mot övervakning och kartläggning skrivs in i grundlagen. Fotografering utan samtycke i privata miljöer blir i princip förbjudet. En årlig skrivelse om integritetsskyddet bör överlämnas till riksdagen. Det föreslår den parlamentariskt sammansatta Integritetsskyddskommittén i sitt slutbetänkande (SOU 2008:3) som i dag lämnats till justitieminister Beatrice Ask. Kommitténs ledamöter, som representerar samtliga riksdagspartier, står eniga bakom kommitténs förslag.
Kommittén har tidigare i ett delbetänkande konstaterat att integritetsskyddet är bristfälligt reglerat på en rad rättsområden och att detta till stor del beror på att integritetsskyddsaspekterna inte beaktas tillräckligt när lagstiftningen utarbetas. Mot den bakgrunden görs i slutbetänkandet en analys av hur grundlagsskyddet för den personliga integriteten bör utformas och vilka andra åtgärder som är nödvändiga. Kommittén föreslår i huvudsak följande:
Regeringsformen kompletteras med ett stadgande som säger att varje medborgare är skyddad gentemot det allmänna mot intrång som sker i hemlighet eller utan samtycke och som i betydande mån innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Detta innebär att medborgarnas personliga integritet för första gången tillerkänns ett eget konstitutionellt värde och att den svenska grundlagen kommer att stå i bättre samklang med Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.
Förslaget begränsar statsmakternas möjligheter att besluta om kvalificerade former av övervakning liksom av registrering och hantering av personuppgifter inom ramen för omfattande informationssamlingar hos myndigheterna. Alla sådana integritetsbegränsande åtgärder måste prövas mot proportionalitetsprincipen och underställas den särskilda procedur som regeringsformen föreskriver vid rättighetsinskränkande lagstiftning.
Hemlig kameraövervakning, hemlig teleövervakning, lagring av teletrafikuppgifter samt s.k. signalspaning och annan avlyssning av kommunikation mellan enskilda som sker i trådlöst medium är exempel på intrång i form av övervakning och kontroll, som kommittén vill införa ett grundlagsskydd mot.
I brottsbalken införs en bestämmelse om olovlig fotografering, som i princip gör det förbjudet att utan lov fotografera eller filma personer som befinner sig på platser dit allmänheten inte har insyn.
En länge känd brist i lagstiftningen är att det inte finns något förbud mot integritetskränkande former av fotografering. Exempelvis är det i princip tillåtet att smygfilma intima sekvenser av andra människors privatliv. Kommitténs förslag innebär att det blir straffbart och förenat med skadeståndsskyldighet att utan samtycke fotografera eller filma personer som befinner sig i bostäder, hotellrum, klassrum, vårdavdelningar, anstalter, omklädningsrum, toaletter, provhytter m.m. Däremot kommer det fortfarande inte att behövas samtycke för att få fotografera personer som befinner sig i en miljö där vem som helst kan iaktta dem, till exempel på gator och torg, allmänna färdmedel, skolgårdar, arenor, varuhus, restauranger och badstränder.
Fotografering som med hänsyn till omständigheterna är försvarlig skall under alla förhållanden vara tillåten. Ett typexempel är att någon behöver fotografera en person i en privat miljö för att dokumentera ett brott.
Också andra åtgärder än lagstiftning behövs för att förbättra skyddet för den personliga integriteten och för att höja medvetandet om frågans betydelse. Kommittén förordar att regeringen årligen lämnar information till riksdagen om utvecklingen på integritetsskyddsområdet, att Datainspektionens roll breddas och utvecklas och att, om utvecklingen ger anledning härtill, det inrättas en nämnd eller ett råd med uppgift att övergripande bevaka integritetsskyddet.
Läs också:
Skyddet för den personliga integriteten - Bedömningar och förslag, SOU 2008:3
