Framtidens polisutbildning
Utredningen om den framtida polisutbildningen har i dag överlämnat sitt slutbetänkande Framtidens polisutbildning (SOU 2008:39) till justitieminister Beatrice Ask. Utredningen överlämnade i juni 2007 delbetänkandet Framtidens polis (2007:39).
Polisutbildningen har i sin nuvarande form varit oförändrad sedan den tillkom år 1998. Samhällsförändringar i Sverige och omvärlden innebär emellertid att förutsättningarna för polisarbetet förändras, vilket även påverkar polisutbildningen.
I betänkandet slår utredningen fast att de krav som kommer att ställas på framtidens poliser och brister i den nuvarande utbildningen sammantaget medför att polisutbildningen bör reformeras.
Enligt förslaget bör dagens grundutbildning ersättas med en högskoleutbildning. Alternativet till en sådan lösning är att skapa en s.k. sektorshögskola, en typ av högskola som Försvarshögskolan är ett exempel på Polisutbildningen föreslås bli treårig och leda till en ny högskoleexamen, polisexamen. Utbildningen föreslås innehålla två praktikperioder, så kallad verksamhetsförlagd utbildning om en termin vardera, som varvas med den teoretiska utbildningen. Studenterna kommer enligt förslaget inte att ha några polisiära befogenheter under studietiden. Det har inte varit utredningens uppgift att lämna förslag på vilka högskolor eller universitet som ska få rätt att utfärda den föreslagna examen.
Polisyrket kräver en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Kraven på enskilda polisers kunskaper och förmåga kommer att öka. En förmåga hos varje polisman till helhetssyn när det gäller polisens verksamhet och hur den verksamheten påverkar andra delar av samhället är nödvändig. Framtidens poliser måste även ha en förmåga att ta till sig och analysera kunskap och kunna omsätta den kunskapen i praktiskt polisarbete.
Den föreslagna högskoleutbildningen kommer, beroende på vilka högskolor som kommer att tillhandahålla utbildningen och vilken dimensionering utbildningen kommer att ha, att kunna starta tidigast år 2010.
När det gäller utvecklingen av polisutbildningen är det svårt att se någon tydlig, för alla jämförbara länder gemensam trend. I Norge är emellertid polisutbildningen i dag redan en högskoleutbildning och i Danmark kommer en sådan reform att genomföras de kommande åren.
Polisutbildningen och polisyrket kan i alla delar inte behandlas som vilken utbildning eller vilket yrke som helst. Särskilda tillträdeskrav för polisutbildningen bör därför ställas upp när det gäller krav på laglydnad, vissa medicinska krav och krav på körkort för personbil. Dagens krav på svenskt medborgarskap, fysiska prov, krav på personliga egenskaper och godkänt svenskprov kan emellertid enligt utredningen slopas.
Studenterna har efter utbildningen att söka anställning som polis vid någon polismyndighet. Polismyndigheten kan då komma att ställa upp krav utöver de som gäller för tillträde till utbildningen, till exempel krav på lämplighet för yrket eller på viss fysisk förmåga. Det är också alltjämt krav på svenskt medborgarskap för att få anställning som polis. Anställningen inleds med sex månaders provanställning då ytterligare tillfälle ges att pröva den nyanställdes lämplighet för polisyrket.
För att tillgodose behovet av specialister inom polisen föreslår utredningen även en ettårig utbildning, som leder till en specialistpolisexamen. Förslaget innebär dels att personer med polisexamen ges möjlighet att studera vidare på en högre nivå inom högskolan, dels att personer med redan befintliga specialistkunskaper ges den utbildning som behövs för att arbeta inom polisen. Båda kategorierna bör anställas som poliser.
Internutbildningen inom polisen kommer även fortsättningsvis att vara ett ansvar för Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna.
Läs mer om polisutbildningen här.
