Kritisk rapport om läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid opiatberoende
Enligt beräkningar finns i Sverige idag ca 28 000 personer med ett tungt missbruk av narkotika. Ett av delmålen i den svenska narkotikapolitiken är att förmå personer med missbruksproblem att upphöra med sitt missbruk. Ett sätt att nå delmålet är att, under kontrollerade former, erbjuda opiatmissbrukare läkemedelsbehandling i sjukvården.
Den 1 januari 2005 trädde Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid opiatberoende (SOSFS 2004:8) i kraft. Enligt denna författning har alla sjukvårdsinrättningar som är särskilt inrättade för beroendevård och som har gjort en anmälan till Socialstyrelsen, möjlighet att erbjuda sådan behandling. Bestämmelserna innehåller bl.a. strikta och formella krav på såväl vårdgivare som verksamhetschefer och behandlande läkare.
I syfte att kartlägga på vilka platser i Sverige och i vilken omfattning läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid opiatberoende bedrivs samt därefter följa upp och granska tillämpningen av de nya bestämmelserna genomförde Socialstyrelsens regionala tillsynsenheter under våren 2007 en nationellt samordnad verksamhetstillsyn. Granskningen omfattade dels samtliga landsting och regioner, dels samtliga 53 sjukvårdsinrättningar där den aktuella verksamheten bedrevs. I anslutning till granskningen hämtade Socialstyrelsen även in synpunkter från ett antal socialförvaltningar, från berörda patienter samt från Kriminalvården.
Kartläggningen visade bl.a. att 2 440 patienter, den 31 december 2006, var föremål för behandling. 1 894 av dessa patienter behandlades inom offentlig vård (39 inrättningar) och 546 inom privat vård (14 inrättningar). Verksamhet bedrevs inom samtliga landsting och regioner utom två (Blekinge och Jämtland).
Efter granskningen drar Socialstyrelsen följande slutsatser:
Det finns oacceptabla brister när det gäller landstingens lagstadgade skyldigheter att planera sin hälso- och sjukvård utifrån rådande behov. Endast åtta av tillfrågade landsting och regioner har lämnat uppgift om det beräknade behovet av läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid opiatberoende. Dessutom förekommer planeringssamverkan med privata vårdgivare i endast tre landsting.
I flertalet landsting saknas sådana riktlinjer för verksamheten som vårdgivarna, enligt föreskrifterna, är skyldiga att fastställa. Dessutom saknas, i omkring hälften av landstingen, skriftliga direktiv och rutiner för underhållsbehandling.
Hälften av landstingen klarar inte vårdgarantin för den berörda patientgruppen. Denna slutsats baseras på den undersökning som Mobilisering mot narkotika (MOB) låtit göra.
Vid verksamheterna (mottagningarna) fanns flera brister i formellt hänseende. I varierande grad saknades fastställda och dokumenterade mål och rutiner enligt kraven i föreskrifterna. Vid några verksamheter saknades vårdplaner liksom rutiner för samverkan med socialtjänsten vid läkarbedömning om att ge underhållsbehandling. Vidare saknades, vid ca en fjärdedel av mottagningarna, lokal instruktion för läkemedelshanteringen och rutiner för läkares anmälningsskyldighet enligt vapenlagen.
Granskningen har inte omfattat den rent medicinska och psykosociala patientbehandlingen. Av de ca 400 enkätsvar som inkommit från patienter under behandling framgår dock på ett entydigt sätt att de är mycket nöjda med behandlingen och att de accepterats för behandling.
Enligt Socialstyrelsens bedömning verkar det som om vissa landsting - av olika skäl - inte prioriterar vården av denna patientgrupp, trots att vårdformen uppfyller kraven på vetenskap och beprövad erfarenhet. Enkätsvaren från landstingen tyder i flera fall på ett bristande engagemang i frågan. Granskningen har också uppmärksammat att det finns en uppenbar risk för att patienter, beroende på var de är bosatta i landet, ges olika förutsättningar för adekvat vård och behandling. Liksom alla andra patienter omfattas dock även de här aktuella patienterna av vårdgivarnas ansvar enligt hälso- och sjukvårdslagstiftningen.
Granskningen visar att det krävs väsentliga förbättringar när det gäller tillgång och tillgänglighet till läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid opiatberoende. Det krävs också formella riktlinjer, direktiv och rutiner. Socialstyrelsen kommer, inom ramen för sin löpande tillsynsverksamhet, att följa upp åtgärderna från vårdgivarnas och verksamhetsansvarigas sida.
Du kan läsa hela rapporten här.
