Heroinistpolitiker lika stort hot som knarklangare
Efter att Ambros Uchtenhagen, Ueli Locher och andra av deras drogpolitiska kollegor i Schweiz lyckats lura i folk att heroin är ett utmärkt sätt att behandla heroinister (på samma sätt som några svenska drogpolitiska dilettanter i mitten på 1960-talet förvred huvudet på dåvarande medicinalstyrelsen och allmänheten att legalförskrivning av narkotika vore ett utmärkt sätt att hantera narkotikaproblemet) så har det schweiziska eländet med utdelning av heroin till ’behövande’ heroinister spritt sig till Holland och till Tyskland.
1967 insåg de förvridna huvudena i Sverige att skallarna borde vridas i rätt position igen, och det försök med legalförskrivning av narkotika som pågått i Stockholm sedan 1965 avslutades där 1967. Jag ska låta det vara osagt om göteborgarna är mer begåvade än stockholmarna, men i Göteborg kom man redan efter några månader på att det här med att ge missbrukare narkotika inte var speciellt begåvat och avslutade legalförskrivningen.
Som sagt – drogpolitiska dilettanter i Schweiz satsade stort på en charmoffensiv för att övertyga kollegor på annat håll att heroin till heroinister är ’rocket science’. Och dom lyckades. Först ut var Holland, sedan följt av Tyskland där man sedan 2002 ’behandlat’ heroinister med heroin i sju städer (Bonn, Frankfurt, Hamburg, Hannover, Karlsruhe, Köln och München). Kanske kan det nu bli ett slut på den här kvalificerade galenskapen när försöksperioden går ut den sista juni i år. Samtidigt som försöksperioden nu går mot sitt slut så börjar självklart de som gjort karriär på eländet bli oroliga och samlar sig för att påtala ett fortsatt behov av det fantastiska med att ge heroin till heroinister. Flera tyska media har den senaste tiden rapporterat om att tiden för försöksperioden närmar sig slutet. Så redovisade till exempel Süddeutsche Zeitung senast igår (8 februari) information från Hamburg som innebär att ”Varje patient som dagligen injicerar syntetiskt framställt heroin (diamorfin) är, enligt en studie från Hamburgs centrum för interdisciplinär drogforskning friskare än andra missbrukare som behandlas med metadon”. Sens moral: Ut med det godkända läkemedlet metadon, in med mer heroin.
Politiker som stöder den här sortens verksamhet är ett lika stort hot och problem för varje missbrukare som andra knarklangare och bidrar aktivt till att se till att missbrukarna hålls kvar i sitt missbruk istället för att satsa alla tänkbara resurser på att hjälpa till att avbryta missbruk och sluta manipulera och kontrollera några av de svagaste medlemmarna i det tyska samhället med narkotika. Det är synd och skam att sådana politiker fortfarande sitter kvar, men som bekant kan politiker lova, (eller låta bli att lova för den delen) i det närmaste vad som helst utan att ansvar i någon större omfattning utkrävs.
Tysklands drogtsar, Sabine Bätzing (SPD) tycker det är prima med heroin till heroinister, medan politikerna i Bundestag inte är lika övertygade. Men också där finns det ivriga förespråkare. Så säger till exempel Jens Spahn (CDU) till Süddeutsche Zeitung ”Vi måste ställa oss frågan om resultaten för heroin i jämförelse med metadon är så mycket bättre att det rättfärdigar en delvis legalisering av en tung drog [heroin].”
Torgny Peterson
1967 insåg de förvridna huvudena i Sverige att skallarna borde vridas i rätt position igen, och det försök med legalförskrivning av narkotika som pågått i Stockholm sedan 1965 avslutades där 1967. Jag ska låta det vara osagt om göteborgarna är mer begåvade än stockholmarna, men i Göteborg kom man redan efter några månader på att det här med att ge missbrukare narkotika inte var speciellt begåvat och avslutade legalförskrivningen.
Som sagt – drogpolitiska dilettanter i Schweiz satsade stort på en charmoffensiv för att övertyga kollegor på annat håll att heroin till heroinister är ’rocket science’. Och dom lyckades. Först ut var Holland, sedan följt av Tyskland där man sedan 2002 ’behandlat’ heroinister med heroin i sju städer (Bonn, Frankfurt, Hamburg, Hannover, Karlsruhe, Köln och München). Kanske kan det nu bli ett slut på den här kvalificerade galenskapen när försöksperioden går ut den sista juni i år. Samtidigt som försöksperioden nu går mot sitt slut så börjar självklart de som gjort karriär på eländet bli oroliga och samlar sig för att påtala ett fortsatt behov av det fantastiska med att ge heroin till heroinister. Flera tyska media har den senaste tiden rapporterat om att tiden för försöksperioden närmar sig slutet. Så redovisade till exempel Süddeutsche Zeitung senast igår (8 februari) information från Hamburg som innebär att ”Varje patient som dagligen injicerar syntetiskt framställt heroin (diamorfin) är, enligt en studie från Hamburgs centrum för interdisciplinär drogforskning friskare än andra missbrukare som behandlas med metadon”. Sens moral: Ut med det godkända läkemedlet metadon, in med mer heroin.
Politiker som stöder den här sortens verksamhet är ett lika stort hot och problem för varje missbrukare som andra knarklangare och bidrar aktivt till att se till att missbrukarna hålls kvar i sitt missbruk istället för att satsa alla tänkbara resurser på att hjälpa till att avbryta missbruk och sluta manipulera och kontrollera några av de svagaste medlemmarna i det tyska samhället med narkotika. Det är synd och skam att sådana politiker fortfarande sitter kvar, men som bekant kan politiker lova, (eller låta bli att lova för den delen) i det närmaste vad som helst utan att ansvar i någon större omfattning utkrävs.
Tysklands drogtsar, Sabine Bätzing (SPD) tycker det är prima med heroin till heroinister, medan politikerna i Bundestag inte är lika övertygade. Men också där finns det ivriga förespråkare. Så säger till exempel Jens Spahn (CDU) till Süddeutsche Zeitung ”Vi måste ställa oss frågan om resultaten för heroin i jämförelse med metadon är så mycket bättre att det rättfärdigar en delvis legalisering av en tung drog [heroin].”
Torgny Peterson
Kommentarer
Trackback
