FOKUS 07 - en analys av ungas hälsa och utsatthet
Ungdomsstyrelsen presenterade idag årets fokusrapport om ungas hälsa och utsatthet som görs på uppdrag av regeringen. Det är ungdomar mellan 16 och 25 år som har undersökts. Utredningen består av en kartläggning av ungas hälsa, en analys av verksamheter som unga vänder sig till och en beskrivning av skolans arbetsmiljö.
Det är glädjande att de allra flesta unga, 8 av 10, mår bra. Samtidigt krävs det ökade insatser från samhället för dem som mår dåligt, säger Ungdomsstyrelsens generaldirektör Per Nilsson.
Endast 5 procent säger själva att de mår dåligt. Genomgående mår unga kvinnor sämre än unga män. Kvinnor hämtar också ut mer antidepressiva läkemedel än män. Något oväntat är att social bakgrund och utländsk bakgrund spelar begränsad roll när unga bedömer sin egen hälsa. När det gäller läkemedelsförbrukning och diagnoser inom vården visar det sig att unga från Afrika och Asien har en lägre användning än de med svensk bakgrund. Unga kvinnor som är homosexuella, bisexuella, eller transpersoner mår särskilt dåligt.
När ungdomar mår dåligt och behöver stöd vänder de sig till någon i familjen, helst mamma. Stödet från föräldrarna är centralt och Ungdomsstyrelsen vill se en ökad satsning på föräldrautbildningar för dem som har äldre barn. Unga som söker hjälp är ofta i en utsatt situation och många vittnar om dåligt bemötande. De som jobbar inom vården har yrkeskompetens men saknar ofta kompetens att bemöta unga människor.
Det händer att unga som vänder sig till socialtjänsten, BUP eller skolsköterskan inte vet att personalen kan berätta för deras föräldrar att de varit där. Denna anmälningsplikt måste det informeras bättre om. Ungdomsstyrelsen menar också att ungas behov måste komma i första hand, fortsätter Per Nilsson.
Ungdomsmottagningen är en verksamhet som många unga vänder sig till och har stort förtroende för. I övrigt är det stora skillnader i de verksamheter som unga möter som beror på var i landet de bor. Det handlar bland annat om olika åldersgränser och olika storlek på avgifter.
I skolan upplever många unga stress, fler tjejer än killar. Undersökningen visar att 40 procent av ungdomarna upplever minst ett av besvären huvudvärk, ont i magen eller sömnproblem flera gånger i veckan. Det finns många vägval för unga att göra på vägen från grundskola via gymnasieskola och ut i arbetslivet. Det kan skapa stress och skolan brister i att stötta med vägledning. Inte heller vården i skolan fungerar tillfredställande. Det är skillnader mellan kommuner men också mellan offentliga och privata huvudmän.
Skolan ska vara likvärdig över landet och hålla en god kvalitet. I skolans uppdrag ingår skolhälsovården men idag finns det inget lagstadgat stöd för att en skola ska ha personal inom elevhälsa, exempelvis psykologer, kuratorer och studie- och yrkesvägledare. Ungdomsstyrelsen påpekar vikten av att unga snabbt ska kunna få stöd innan deras problem förvärras och där är elevhälsan en stor tillgång, avslutar Per Nilsson.
Till grund för utredningen finns bland annat två enkätundersökningar, djupintervjuer med ideella organisationer och fakta från en samkörning av läkemedelsregistret, patientregistret och socioekonomiska faktorer för ungdomar.
Läs mer:
FOKUS 07 - en analys av ungas hälsa och utsatthet
Besök:
