Regeringens buggningsförslag får godkänt i justitieutskottet
En majoritet i justitieutskottet godkänner regeringens förslag om hemlig rumsavlyssning, så kallad buggning, för att utreda allvarliga brott som till exempel terrorism, mord och grovt rån. Majoriteten består av s, m och fp. Kd, v, c och mp säger nej till förslaget.
Lagförslaget innebär att polisen i hemlighet ska kunna få avlyssna (bugga) samtal vid förundersökning av brott som har ett minimistraff på minst fyra års fängelse. Exempel på sådana brott är terroristbrott, mord, dråp, grovt rån och grov mordbrand.
Polisen ska också kunna få använda buggning när de utreder vissa andra allvarliga brott som har en lägre straffskala, som grovt narkotikabrott och grova sexualbrott, om straffet beräknas bli längre än fyra års fängelse.
För att få använda buggning krävs det att någon är skäligen misstänkt för brottet, att åtgärden är ”av synnerlig vikt för utredningen och att skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men som den innebär för den avlyssnade”.
Domstol ska alltid ha gett sitt tillstånd för buggning.
Förbjudet att bugga läkarmottagningar
Buggningen får bara ske på platser där det finns anledning att anta att den misstänkte kommer att uppehålla sig. Särskilda krav ställs för att få bugga andra bostäder än den misstänktes egen bostad.
Det kommer enligt förslaget att vara förbjudet att bugga bland annat läkarmottagningar, advokatkontor och platser som används för själavård. Samtal mellan bland annat försvarare och misstänkt respektive läkare och patient ska inte få buggas. Samtal där någon lämnar uppgifter för vilka mottagaren enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen inte får avslöja sin källa får inte heller avlyssnas.
Massmedieredaktioner får buggas endast om det finns ”synnerlig anledning att anta att platsen som sådan används för allvarliga brott för vilken buggning får ske”.
Lagen föreslås gälla den 1 juli 2006 till och med den 30 juni 2009.
Kd, v, c och mp är emot förslaget men av olika skäl
Kd, v, c och mp säger nej till förslaget med olika motiveringar. Vänsterpartiet och Miljöpartiet menar att det krävs starkare skäl för att bugga någon än vad regeringen redovisar i sitt förslag. Kristdemokraterna och Centern är i princip positiva till buggning men anser att regeringens förslag inte är tillräckligt genomarbetat. De är bland annat kritiska till att inga regler föreslås om att en person som blivit buggad ska få veta det i efterhand.
Om ett parti eller flera vill begära att lagförslaget ska vila i ett år enligt bestämmelser i regeringsformen kan en sådan begäran väckas först i kammaren och avgöras i samband med votering.
Planerad dag för debatt och beslut:
Onsdagen den 31 maj. Debatten sänds via webb-tv.
Läs också:
Regeringens proposition 2005/06: 178 Hemlig rumsavlyssning
Lagförslaget innebär att polisen i hemlighet ska kunna få avlyssna (bugga) samtal vid förundersökning av brott som har ett minimistraff på minst fyra års fängelse. Exempel på sådana brott är terroristbrott, mord, dråp, grovt rån och grov mordbrand.
Polisen ska också kunna få använda buggning när de utreder vissa andra allvarliga brott som har en lägre straffskala, som grovt narkotikabrott och grova sexualbrott, om straffet beräknas bli längre än fyra års fängelse.
För att få använda buggning krävs det att någon är skäligen misstänkt för brottet, att åtgärden är ”av synnerlig vikt för utredningen och att skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men som den innebär för den avlyssnade”.
Domstol ska alltid ha gett sitt tillstånd för buggning.
Förbjudet att bugga läkarmottagningar
Buggningen får bara ske på platser där det finns anledning att anta att den misstänkte kommer att uppehålla sig. Särskilda krav ställs för att få bugga andra bostäder än den misstänktes egen bostad.
Det kommer enligt förslaget att vara förbjudet att bugga bland annat läkarmottagningar, advokatkontor och platser som används för själavård. Samtal mellan bland annat försvarare och misstänkt respektive läkare och patient ska inte få buggas. Samtal där någon lämnar uppgifter för vilka mottagaren enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen inte får avslöja sin källa får inte heller avlyssnas.
Massmedieredaktioner får buggas endast om det finns ”synnerlig anledning att anta att platsen som sådan används för allvarliga brott för vilken buggning får ske”.
Lagen föreslås gälla den 1 juli 2006 till och med den 30 juni 2009.
Kd, v, c och mp är emot förslaget men av olika skäl
Kd, v, c och mp säger nej till förslaget med olika motiveringar. Vänsterpartiet och Miljöpartiet menar att det krävs starkare skäl för att bugga någon än vad regeringen redovisar i sitt förslag. Kristdemokraterna och Centern är i princip positiva till buggning men anser att regeringens förslag inte är tillräckligt genomarbetat. De är bland annat kritiska till att inga regler föreslås om att en person som blivit buggad ska få veta det i efterhand.
Om ett parti eller flera vill begära att lagförslaget ska vila i ett år enligt bestämmelser i regeringsformen kan en sådan begäran väckas först i kammaren och avgöras i samband med votering.
Planerad dag för debatt och beslut:
Onsdagen den 31 maj. Debatten sänds via webb-tv.
Läs också:
Regeringens proposition 2005/06: 178 Hemlig rumsavlyssning
Kommentarer
Trackback
