Övergången från fängelse till frihet ska bli bättre
Övergången från livet i anstalt till livet i frihet ska bli bättre och mer strukturerad.
Utslussningen ska anpassas till vad varje intagen behöver för att förbättra förutsättningarna för att han eller hon ska klara sig i samhället efter frigivningen utan att återfalla i brott.
Det ska finnas fyra typer av utslussningar:
Frigång
Innebär att den intagne under dagtid arbetar, deltar i undervisning, får behandling eller deltar i någon annan sysselsättning utanför anstalten.
Vårdvistelse
Innebär en utökning av den möjlighet som i dag finns att vistas utanför anstalt för vård mot missbruk.
Vistelse i halvvägshus
Innebär att den intagne är placerad i ett av Kriminalvården kontrollerat hem som är anpassat för att ge intagna särskilt stöd och tillsyn.
Utökad frigång
Innebär att den intagne under kontrollerade former avtjänar sista delen av fängelsestraffet i sin bostad.
Villkorlig frigivning ska även i fortsättningen normalt ske när den intagne har avtjänat två tredjedelar, men minst en månad, av strafftiden. Om det vid den tidpunkten finns synnerliga skäl mot att den intagne ska friges villkorligt, till exempel att han eller hon allvarligt misskött sig, ska den villkorliga frigivningen skjutas upp.
Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2007.
Utslussningen ska anpassas till vad varje intagen behöver för att förbättra förutsättningarna för att han eller hon ska klara sig i samhället efter frigivningen utan att återfalla i brott.
Det ska finnas fyra typer av utslussningar:
Frigång
Innebär att den intagne under dagtid arbetar, deltar i undervisning, får behandling eller deltar i någon annan sysselsättning utanför anstalten.
Vårdvistelse
Innebär en utökning av den möjlighet som i dag finns att vistas utanför anstalt för vård mot missbruk.
Vistelse i halvvägshus
Innebär att den intagne är placerad i ett av Kriminalvården kontrollerat hem som är anpassat för att ge intagna särskilt stöd och tillsyn.
Utökad frigång
Innebär att den intagne under kontrollerade former avtjänar sista delen av fängelsestraffet i sin bostad.
Villkorlig frigivning ska även i fortsättningen normalt ske när den intagne har avtjänat två tredjedelar, men minst en månad, av strafftiden. Om det vid den tidpunkten finns synnerliga skäl mot att den intagne ska friges villkorligt, till exempel att han eller hon allvarligt misskött sig, ska den villkorliga frigivningen skjutas upp.
Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2007.
Kommentarer
Trackback