I. Rapport från ’The 17th International Conference on the Reduction of Drug Related Harm’
I två avsnitt rapporterar Kenneth Olsson från den nyligen genomförda 17:e internationella konferensen om harm reduction i Vancouver.
Av Kenneth Olsson, narkotikasamordnare, Polismyndigheten i Uppsala län
Vad är harm reduction?
Vi var inte så många deltagande från Sverige, kanske ett 10-tal.
Från Uppsala deltog smittskyddsläkaren Staffan Sylvan och sjuksköterskan Johan Hedlund från Smittskyddsenheten samt jag själv från polisen. Vi presenterade vårt smittskyddsprojekt på en poster i anslutning till konferensen och betonade frånvaron av sprututbyte, vilket väckte en del intresse.
I närheten av vår poster fanns bl a också gänget med sprutbytare från Malmö som ju står harm reduction närmare, vilket en av dem lite spefullt påpekade.
Inledningen av konferensen var praktfull med dans av den indianska urbefolkningen och musik av flera orkestrar. Företrädare för IHRA (Intern. Harm Reduction Association). och kanadensiska senatorer höll tal.
Vancouvers rullstolsbundne Mayor, Sam Sullivan, deltog också. Han hamnade dock i blåsväder dagen efter då det kom fram att han gett en kvinnlig prostituerad heroinist ca 280 kr/dag i tre veckor så hon kunde hålla sig med heroin. Kanske ännu värre var det att han också givit en annan narkoman pengar att köpa crack för, som han fick röka i Sullivans van. I efterhand har Sullivan sagt att han nu inte skulle sponsra knarkköp då det gynnar organiserad brottslighet.
Angrepp på USA:s narkotikapolitik
Ett återkommande tema var livligt applåderade angrepp på USA:s narkotikapolitik, eftersom USA i federala sammanhang ställer sig kallsinnigt till sprutbyten och andra inslag i harm reduction. Ett beslut av Mexiko att avkriminalisera mindre innehav av narkotika för eget bruk hälsades med tillfredställelse.
En talare menade att när nu USA hade Mexiko i söder och Kanada i norr med en ”klokare” narkotikapolitik, skulle USA få svårt att hålla emot. Dagen efter var dock lagförslaget i Mexiko stoppat av president Vincente Fox efter påtryckningar från USA.
I det sammanhanget kan nämnas att Gustavo Greiff, tidigare narkotikaåklagare i Colombia, nu bosatt i Mexiko, hjälteförklarades på konferensen. Efter att tidigare ha verkat för att sätta dit knarkkartellerna i Colombia var han nu ordförande i en sammanslutning som verkade för harm reduction och legalisering av narkotika. I USA var han nekad inresevisum.
Greiff angrep 'the war on drugs' och menade att USA överdriver och skönmålar resultaten. Som exempel nämnde han att kokaplantor inte har förstörts i den utsträckning som USA påstått eller att kokain, heroin och cannabis minskat. Greiff tes är att reglering och harm reduction i riktning mot legalisering skulle underminera drogbaronerna.
Stämningen när Greiff m fl talade var som på ett sektmöte med starkt troende. Kulmen nåddes när moderatorn förklarade att ”vi är den nya kyrkan och dess präster och prästinnor, låt oss gå ut och förkunna sanningen”.
Måltavlan för dessa aktiviteter är en FN-session 2008 där harm reduction-rörelsen åter kommer att försöka underminera FN-konventionerna mot narkotika. Denna målsättning nämndes ofta under konferensen och inte minst vid inledningen.
Andra inlägg angrep också USA och Bush, inte minst hans religiösa framtoning. Gud framstår ju som någon Senior Adviser till Bush, menade någon.
Harm Reduction i British Columbia
En företrädare för delstaten British Columbia, Penny Bullen, hälsominister!!, förklarade stolt att man nu hade 170 ställen för sprututdelning. Det fanns nu också tillgång till injektionsrum och behandling med heroin. Nöjt visade hon upp ett diagram med en fallande kurva som påstods visa hur framgångsrik man varit på att minska hepatit C.
Det verkliga förhållandet, enligt smittskyddsläkaren Staffan Sylvan, är dock att när möjligheterna att diagnosticera hepatit C blev möjliga i större skala för ett antal år sedan så blev siffrorna självklart höga i början för att sedan plana ut. Tyvärr var det så att mycket siffror som visades verkade tillrättalagda eller felaktiga för att gynna budskapet om harm reduction. Penny Bullens huvudtes var att ha en inriktning på att reducera skador av problematisk användning av droger. Drogprevention nämndes inte och heller inte något om att försöka få ner droganvändningen.
En annan talare nämnde att metadon i fängelser numera är en laglig rättighet. Om rättigheter handlade också klagomål mot polisen där intervjuade missbrukares vittnesmål ledde till utredning av ett stort antal polisers handlande. Det blev tal om avsked att ett flertal poliser. Polisledningen underkände dock hela förfarandet med utgångspunkt att vittnena ej var trovärdiga och i nuläget är ingen polis avskedad.
En diskussion om hjälp med att injicera fördes också av Rickard Pershouse med utgångspunkten att bl a hjälpa handikappade. ”Hur ska en blind missbrukare injicera säkert”, frågade Rickard. Han menade också att många unga kvinnor och nybörjare delade sprutor på grund av osäkerhet med injiceringen.
Man borde alltså få hjälp och kunskap om injicering och några juridiska hinder borde inte finnas. Givetvis sades inget om att förebygga missbruk i allmänhet eller injektionsmissbruk i synnerhet.
Stephen Lewis, företrädare för FN:s arbete mot AIDS i Afrika.
Lewis var en populär och karismatisk talare väl bevandrad i retorik och frasering och med de rätta åsikterna för auditoriet. Det han påpekade om de eftersatta insatserna mot hiv/aids i Afrika p g a bristande resurser och att åtgärder, som preventivmedel, stoppades av religösa skäl (bl a USA) lät ju riktigt. En så enkel åtgärd som att ge gravida kvinnor medicin skulle t ex hindra barnen från att vara hivsmittade vid födseln.
När han gick över på harm reduction så var han hämningslöst för allt på detta område. Sprututdelning, sprutrum och heroinförskrivning var rätt och riktigt. Inte minst i Ryssland och Öst-Europa med deras snabba hiv-ökning skulle harm reduction behövas. Tyvärr, påpekade han, hade Kanada fått en ny regering som nu istället ville strama åt narkotikapolitiken genom att införa obligatoriska minimistraff för narkotikabrott. Istället borde man konsultera de intravenösa missbrukarna om hur man på bästa sätt ska utforma harm reduction istället för att förfölja dem med polistillslag.
Nästa avsnitt (fredag 26 maj): Inslag från olika länder - axplock
Av Kenneth Olsson, narkotikasamordnare, Polismyndigheten i Uppsala län
Vad är harm reduction?
- Det är i korthet en politik som mer syftar till att minska skador på hälsan, för anhöriga och samhälle, av narkotika, än att minska användningen.
- Användning av narkotika ses som en mänsklig rättighet som man varken vill fördöma eller uppmuntra.
- Drogfrihet prioriteras inte framför ”säker” användning av narkotika.
- Bruk av narkotika är också något positivt för användare och samhälle som ska balanseras mot eventuella skador.
- Konkret så vill man ha sprututbyten, sprutrum, lättillgänglighet (små krav) till metadon- och subutexbehandling samt förskrivning av heroin och andra preparat.
- Brukarna är de som bäst begriper sin situation och vilken hjälp samhällets olika organ kan bistå med.
- Harm reduction tar inte avstånd från avkriminalisering eller legalisering utan är officiellt neutrala i frågan.
- Man är kritisk mot FN:s narkotikakonventioner och verkar för att avskaffa eller ändra dem mot en mer liberal narkotikapolitik
Vi var inte så många deltagande från Sverige, kanske ett 10-tal.
Från Uppsala deltog smittskyddsläkaren Staffan Sylvan och sjuksköterskan Johan Hedlund från Smittskyddsenheten samt jag själv från polisen. Vi presenterade vårt smittskyddsprojekt på en poster i anslutning till konferensen och betonade frånvaron av sprututbyte, vilket väckte en del intresse.
I närheten av vår poster fanns bl a också gänget med sprutbytare från Malmö som ju står harm reduction närmare, vilket en av dem lite spefullt påpekade.
Inledningen av konferensen var praktfull med dans av den indianska urbefolkningen och musik av flera orkestrar. Företrädare för IHRA (Intern. Harm Reduction Association). och kanadensiska senatorer höll tal.
Vancouvers rullstolsbundne Mayor, Sam Sullivan, deltog också. Han hamnade dock i blåsväder dagen efter då det kom fram att han gett en kvinnlig prostituerad heroinist ca 280 kr/dag i tre veckor så hon kunde hålla sig med heroin. Kanske ännu värre var det att han också givit en annan narkoman pengar att köpa crack för, som han fick röka i Sullivans van. I efterhand har Sullivan sagt att han nu inte skulle sponsra knarkköp då det gynnar organiserad brottslighet.
Angrepp på USA:s narkotikapolitik
Ett återkommande tema var livligt applåderade angrepp på USA:s narkotikapolitik, eftersom USA i federala sammanhang ställer sig kallsinnigt till sprutbyten och andra inslag i harm reduction. Ett beslut av Mexiko att avkriminalisera mindre innehav av narkotika för eget bruk hälsades med tillfredställelse.
En talare menade att när nu USA hade Mexiko i söder och Kanada i norr med en ”klokare” narkotikapolitik, skulle USA få svårt att hålla emot. Dagen efter var dock lagförslaget i Mexiko stoppat av president Vincente Fox efter påtryckningar från USA.
I det sammanhanget kan nämnas att Gustavo Greiff, tidigare narkotikaåklagare i Colombia, nu bosatt i Mexiko, hjälteförklarades på konferensen. Efter att tidigare ha verkat för att sätta dit knarkkartellerna i Colombia var han nu ordförande i en sammanslutning som verkade för harm reduction och legalisering av narkotika. I USA var han nekad inresevisum.
Greiff angrep 'the war on drugs' och menade att USA överdriver och skönmålar resultaten. Som exempel nämnde han att kokaplantor inte har förstörts i den utsträckning som USA påstått eller att kokain, heroin och cannabis minskat. Greiff tes är att reglering och harm reduction i riktning mot legalisering skulle underminera drogbaronerna.
Stämningen när Greiff m fl talade var som på ett sektmöte med starkt troende. Kulmen nåddes när moderatorn förklarade att ”vi är den nya kyrkan och dess präster och prästinnor, låt oss gå ut och förkunna sanningen”.
Måltavlan för dessa aktiviteter är en FN-session 2008 där harm reduction-rörelsen åter kommer att försöka underminera FN-konventionerna mot narkotika. Denna målsättning nämndes ofta under konferensen och inte minst vid inledningen.
Andra inlägg angrep också USA och Bush, inte minst hans religiösa framtoning. Gud framstår ju som någon Senior Adviser till Bush, menade någon.
Harm Reduction i British Columbia
En företrädare för delstaten British Columbia, Penny Bullen, hälsominister!!, förklarade stolt att man nu hade 170 ställen för sprututdelning. Det fanns nu också tillgång till injektionsrum och behandling med heroin. Nöjt visade hon upp ett diagram med en fallande kurva som påstods visa hur framgångsrik man varit på att minska hepatit C.
Det verkliga förhållandet, enligt smittskyddsläkaren Staffan Sylvan, är dock att när möjligheterna att diagnosticera hepatit C blev möjliga i större skala för ett antal år sedan så blev siffrorna självklart höga i början för att sedan plana ut. Tyvärr var det så att mycket siffror som visades verkade tillrättalagda eller felaktiga för att gynna budskapet om harm reduction. Penny Bullens huvudtes var att ha en inriktning på att reducera skador av problematisk användning av droger. Drogprevention nämndes inte och heller inte något om att försöka få ner droganvändningen.
En annan talare nämnde att metadon i fängelser numera är en laglig rättighet. Om rättigheter handlade också klagomål mot polisen där intervjuade missbrukares vittnesmål ledde till utredning av ett stort antal polisers handlande. Det blev tal om avsked att ett flertal poliser. Polisledningen underkände dock hela förfarandet med utgångspunkt att vittnena ej var trovärdiga och i nuläget är ingen polis avskedad.
En diskussion om hjälp med att injicera fördes också av Rickard Pershouse med utgångspunkten att bl a hjälpa handikappade. ”Hur ska en blind missbrukare injicera säkert”, frågade Rickard. Han menade också att många unga kvinnor och nybörjare delade sprutor på grund av osäkerhet med injiceringen.
Man borde alltså få hjälp och kunskap om injicering och några juridiska hinder borde inte finnas. Givetvis sades inget om att förebygga missbruk i allmänhet eller injektionsmissbruk i synnerhet.
Stephen Lewis, företrädare för FN:s arbete mot AIDS i Afrika.
Lewis var en populär och karismatisk talare väl bevandrad i retorik och frasering och med de rätta åsikterna för auditoriet. Det han påpekade om de eftersatta insatserna mot hiv/aids i Afrika p g a bristande resurser och att åtgärder, som preventivmedel, stoppades av religösa skäl (bl a USA) lät ju riktigt. En så enkel åtgärd som att ge gravida kvinnor medicin skulle t ex hindra barnen från att vara hivsmittade vid födseln.
När han gick över på harm reduction så var han hämningslöst för allt på detta område. Sprututdelning, sprutrum och heroinförskrivning var rätt och riktigt. Inte minst i Ryssland och Öst-Europa med deras snabba hiv-ökning skulle harm reduction behövas. Tyvärr, påpekade han, hade Kanada fått en ny regering som nu istället ville strama åt narkotikapolitiken genom att införa obligatoriska minimistraff för narkotikabrott. Istället borde man konsultera de intravenösa missbrukarna om hur man på bästa sätt ska utforma harm reduction istället för att förfölja dem med polistillslag.
Nästa avsnitt (fredag 26 maj): Inslag från olika länder - axplock
Kommentarer
Trackback
