Ålder, brott och etnicitet styr om unga får vård eller straff
Vilka unga kriminella tar socialtjänsten hand om i ett akut skede och vilka hamnar hos polisen? Det undersöker Lupita Svensson i sin avhandling vid Instutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.
”Varje år berövas 140-240 i åldern 15-17 år friheten på grund av att de begått ett allvarligt brott. Trots att de utsätts för ett av de mest integritetskränkande ingreppen som samhället kan göra finns det lite kunskap om varför en del ungdomar kommer till socialtjänsten och blir omedelbart omhändertagna medan andra häktas av polisen och åklagarväsendet”, säger Lupita Svensson, doktorand vid Institutionen för socialt arbete.
I sin avhandling har hon undersökt vilka faktorer som ligger till grund för om unga kriminella blir omedelbart omhändertagna av socialtjänsten eller häktade av rättsväsendet under åren 1992, 1998 och 2003.
Mellan 1992 och 2003 har en ökning av dem som blir akut frihetsberövade skett, framförallt mellan åren 1998 och 2003.
I en nationell studie av alla akuta frihetsberövanden av unga lagöverträdare i åldern 15-17 år åren 1992, 1998 och 2003 framträder faktorer som typ av brott, ålder och etnisk bakgrund som viktiga för om det blir socialtjänstens vård eller polisens och åklagarens hantering.
De som blir häktade är oftare äldre, har begått våldsbrottslighet och är första generationens invandrare. Men dessa faktorer ska inte spela någon roll i ett rättsligt perspektiv när det gäller om det ska bli omedelbart omhändertagande av socialtjänsten eller häktning. Resultaten visar även att det finns skillnader mellan lagens syfte och myndighetsutövningen, vilket till exempel märks genom det höga antalet häktningar.
”Unga kriminella straffas oftare och hårdare än vad det rättsliga systemet avser. Min studie ifrågasätter de roller det sociala arbetet och rättsväendet har gentemot varandra och i samhället när det gäller att hantera unga lagöverträdare”, säger Lupita Svensson
Avhandlingen är en monografi. Avhandlingen har titeln: Häktad eller omedelbart omhändertagen? En studie om akuta frihetsberövanden av unga lagöverträdare.
Disputationen är den 7 juni 2006.
”Varje år berövas 140-240 i åldern 15-17 år friheten på grund av att de begått ett allvarligt brott. Trots att de utsätts för ett av de mest integritetskränkande ingreppen som samhället kan göra finns det lite kunskap om varför en del ungdomar kommer till socialtjänsten och blir omedelbart omhändertagna medan andra häktas av polisen och åklagarväsendet”, säger Lupita Svensson, doktorand vid Institutionen för socialt arbete.
I sin avhandling har hon undersökt vilka faktorer som ligger till grund för om unga kriminella blir omedelbart omhändertagna av socialtjänsten eller häktade av rättsväsendet under åren 1992, 1998 och 2003.
Mellan 1992 och 2003 har en ökning av dem som blir akut frihetsberövade skett, framförallt mellan åren 1998 och 2003.
I en nationell studie av alla akuta frihetsberövanden av unga lagöverträdare i åldern 15-17 år åren 1992, 1998 och 2003 framträder faktorer som typ av brott, ålder och etnisk bakgrund som viktiga för om det blir socialtjänstens vård eller polisens och åklagarens hantering.
De som blir häktade är oftare äldre, har begått våldsbrottslighet och är första generationens invandrare. Men dessa faktorer ska inte spela någon roll i ett rättsligt perspektiv när det gäller om det ska bli omedelbart omhändertagande av socialtjänsten eller häktning. Resultaten visar även att det finns skillnader mellan lagens syfte och myndighetsutövningen, vilket till exempel märks genom det höga antalet häktningar.
”Unga kriminella straffas oftare och hårdare än vad det rättsliga systemet avser. Min studie ifrågasätter de roller det sociala arbetet och rättsväendet har gentemot varandra och i samhället när det gäller att hantera unga lagöverträdare”, säger Lupita Svensson
Avhandlingen är en monografi. Avhandlingen har titeln: Häktad eller omedelbart omhändertagen? En studie om akuta frihetsberövanden av unga lagöverträdare.
Disputationen är den 7 juni 2006.
Kommentarer
Trackback
