ReageraMera

3 av 4 närpolischefer anser inte att de har möjlighet att utföra ett bra jobb i utsatta
bostadsområden. Samtidigt har antalet närpoliser minskat i 2 av 3 närpolisområden de senaste tre åren.

Det visar en färsk undersökning bland 171 av landets närpolischefer som Polisförbundet nu presenterar.

Det finns i dagsläget ingenting som tyder på att närpolisverksamheten kommer att fungera. Trots regeringens satsning på 1000 nya poliser varje år är det alldeles för få av dem som arbetar med närpolisarbete. Orsaken är Rikspolisstyrelsen och polismyndigheternas olika projekt som gör att vi går allt längre ifrån närpolistanken. Ett exempel är den nyligen presenterade trafikstrategi som innebär att alla poliser i yttre tjänst ska arbeta med trafikbrott.

”Det är självklart viktigt att även trafikbrott bekämpas. Men det går inte att blunda för att satsningen i praktiken innebär att det skapas än mindre utrymme för närpolisarbete”, säger Polisförbundets ordförande Jan Karlsen, som anser att det förmodligen är bättre att närpolisverksamheten läggs i graven.

”Det kan aldrig vara meningsfullt att satsa halvhjärtat på någonting. Det naturliga vore istället att skapa en ny medborgarnära polisverksamhet, som redan från start, får reella möjligheter att verka. I den nya verksamheten skulle grunderna i närpolisarbetet tas tillvara”, säger Karlsen.

Enligt närpolischeferna i undersökningen har man stängt ned en närpolisstation i var femte närpolisområde de senaste tre åren. Konsekvenserna blir att polisens utryckningstider förlängs, färre tips kommer in från medborgare samtidigt som det blir svårare med kartläggning och kraftsamling mot den lokala brottsligheten. I förlängningen klaras färre brott upp samtidigt som polisens naturliga koppling till det lokala samhället försvinner.

”Den nya medborgarnära polisen ska ha polisstationer som utgångspunkt. Finns det inte utrymme för ett eget polishus kan stationen samlokaliseras med socialtjänsten eller placeras i kommunhuset. Det viktiga är symbolvärdet, att det finns polis i det lokala samhället”, avslutar Karlsen.

Undersökningen i korthet

• Endast 24 procent av närpolischeferna, som har ett utsatt bostadsområde inom sitt närpolisområde, anser att de har möjlighet at göra ett bra jobb. 47 procent anser att de har förutsättningar till vis del och 29 procent anser inte att de har det.
  
• För att poliserna i framtiden ska ha möjlighet att göra ett bättre jobb efterlyser de att det traditionella närpolisarbetet prioriteras, att de får arbeta mer brottsförebyggande, att samverkan med skolor och myndigheter prioriteras, att en föryngring av poliskåren sker samt att de får möjlighet att fokusera på uthålliga och riktade insatser. 
  
• De poliser som anser att polisyrket inte motsvarar den bild de fick under rekryteringen anser att de fått en romantiserad och inte verklighetsförankrad bild.
  
• Var fjärde närpolischef tror att allmänheten upplever närpolisarbetet som ganska negativt.
  
• 53 procent uppger att de samarbetar med skolor till viss del. 43 procent samarbetar i stor utsträckning. 65 procent anser att det finns ett behov av utökat samarbete.
  
• Inom 64 procent av närpolisområdena har antalet närpoliser minskat de senaste tre åren. 
  

Är det dags för folkets kommunala polis?