ReageraMera

En svensk man, Tom Lars Johnson, har tillsammans med två personer från Mexico - Antonio Lucke Acosta och Ricardo Alcaraz Ramos, och två från Venezuela - Luis Urquía och Álvaro Duarte, dömts till vardera åtta års fängelse för smuggling av 1,25 ton kokain.

Den svenske mannen var en av de fem som greps på båten "La Niña" i närheten av Bahamas i juni förra året. Båten hade lämnat ön Isla de Margarita i Venezuela och var på väg mot USA.

Torgny Peterson

Regeringen har i dag gett generaldirektören vid Ekobrottsmyndigheten Gudrun Antemar i uppdrag att kartlägga polisens behov av stöd från utländska brottsbekämpande myndigheter med operativa insatser i Sverige.

Den ökade internationaliseringen och brottslighetens alltmer gränsöverskridande karaktär ställer nya krav på polisens arbetsmetoder och förmåga att samarbeta med polisorganisationer i andra länder. Det kan gälla vid internationella evenemang då personer från andra länder brukar komma till Sverige och det därför kan vara värdefullt om poliser från dessa länder finns på plats. Ett exempel kan vara vid vissa idrottsevenemang där det finns en risk för omfattande ordningsstörningar. Även brottslighet som har förgreningar i flera länder, till exempel människosmuggling, kan i många fall förebyggas bättre genom ett närmare operativt samarbete. I uppdraget till utredaren ingår att överväga i vilken utsträckning det ska vara möjligt att ta emot sådant stöd i Sverige.

Frågor som utredaren ska titta närmare på är bland annat för vilka syften och under vilka förutsättningar insatser där utländsk polis deltar ska få genomföras i Sverige, vilka uppgifter utländsk polis ska få utföra i samband med en sådan insats och vilka befogenheter de ska kunna ges.

Utredaren ska redovisa sina förslag senast den 31 december 2010.

En 30-årig holländare (M E) har gripits på Soekarno-Hatta International Aiport i Indonesien då de försökte smuggla in 22 610 ecstasytabletter i landet.

ME greps då han steg av ett Lufthansaplan från Frankfurt.

Torgny Peterson

I dag lanserade apoteksutmanaren Kronans Droghandel sin satsning på att öppna en rikstäckande apotekskedja. Nu påbörjas rekryteringen och därmed tar Kronans Droghandel de första stegen mot målet att bli en ledande aktör på apoteksmarknaden.

I samband med apoteksomregleringen vill Kronans Droghandel köpa ett apotekskluster. På sikt vill företaget växa ytterligare med målsättningen att bli en rikstäckande apotekskedja.

Kronans Droghandel har funnits i apoteksbranschen i hundra år och nu är vi tillbaka där vi en gång började - bakom apoteksdisken. Vårt mål är att Kronans Droghandel ska bli en ledande aktör på apoteksmarknaden, säger Cecilia Marlow, vd på Kronans Droghandel.

Serviceinriktad personal i kombination med ett inspirerande sortiment och tilltalande butiker ska göra att Kronans Droghandel får nöjda kunder. Förberedelserna är i full gång och nu påbörjas rekryteringen till huvudkontoret.

Vi hoppas kunna skapa en miljö i våra apotek full av energi och servicevilja, för både kunder och personal. Just nu söker vi personal till huvudkontoret och vi ser gärna sökanden med farmaceutisk utbildning, detaljhandelserfarenhet eller erfarenhet från apoteksmarknaden, säger Ninni Skagerfält, HR-chef på Kronans Droghandel.

Kronans Droghandel har verkat inom apoteksbranschen i drygt 100 år, från början som apotek och sedan 1971 som läkemedelsdistributör. Det första apoteket Kronans Droghandel grundades redan 1907 av apotekaren Gustaf Bernström i Göteborg.

De ansvariga ministrarna från samtliga nordiska länder har antagit en gemensam deklaration om samarbete om samhällsskydd och krisberedskap. Det skedde när representanter för de nordiska länderna samlades på Haga slott i Stockholm den 27 april:

"Det har varit givande överläggningar och vi ser ett stort värde med att utveckla det existerande  nordiska samarbetet inom området samhällsskydd och beredskap. Gemensamma värderingar och en kulturell och geografisk närhet utgör en viktig grund för samarbetet. Det är vår övertygelse att ett fördjupat och mer fokuserat samarbete gagnar hela Norden och kan öka våra möjligheter att agera i olika internationella sammanhang.

En likartad utveckling av området samhällsskydd och beredskap pågår i våra nordiska länder. Det gemensamma och övergripande målet för oss alla är att förebygga och begränsa de konsekvenser som kan bli följden av större olyckor, naturkatastrofer och andra samhällskriser.

På detta första möte för ministrar med ansvar för civil krisberedskap och räddningstjänst har vi i dag enats om att utveckla det nordiska samarbetet, genom att gemensamt närmare undersöka och konkretisera följande områden för fördjupat samarbete.

Räddningstjänst

Med existerande Nordred-samarbete som grund, pröva alternativ för att utveckla det nordiska räddningstjänstsamarbetet. En vision kan vara att samarbetet omfattar ett vidare samhällsskydd och beredskapsperspektiv.

Övning och utbildning

Översyn av pågående utbildnings- och övningsverksamhet i de olika länderna, med visionen att gynna ett ökat nordiskt deltagande vid respektive lands utbildningar och övningar. Det kan även beaktas om internationella övningar kan vara en grund för en ökad samnordisk övningsverksamhet

Beredskap för kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen (CBRN)

Utveckla förmågan att förebygga, detektera och hantera händelser med CBRN-ämnen genom att inkludera frågorna i övnings- och utbildningsverksamhet, forskningssamverkan, samverkan kring teknik och materielutveckling samt samverkan i akuta situationer.

Kriskommunikation till allmänheten

Det redan existerande informella samarbetet kring krisportaler utvärderas, varefter samarbetet ev. kan formaliseras, utvidgas till andra nordiska länder samt ytterligare fokusera på portalernas kommunikationsdelar.

Användning av frivilliga

En workshop med deltagande av nordiska beredskapsmyndigheter och frivillig¬organisationer ska genomföras. Workshopen syftar till att utbyta erfarenheter såväl kring användandet av frivilliga inom ramen för samhällets samlade beredskap som områdets vidare utveckling.

Forskning och utveckling

Redovisa en helhetsbild av pågående relevant forskning och utveckling i de nordiska länderna, var sådan verksamhet bedrivs i nuläget och lämna förslag på gemensam nordisk verksamhet och projekt som kan identifieras och på sikt genomföras gemensamt.

Vi fortsätter att utveckla vårt nordiska samarbete genom att följa upp arbetet och hålla denna typ av överläggningar regelbundet två gånger årligen. Nästa möte äger rum i Norge.

Nordiskt mötesforum, som är en departemental tjänstemannagrupp, kommer att följa upp och koordinera arbetet och avrapportera detta vid nästa ministermöte."

Försvarsminister Sören Gade, Danmark

Inrikesminister Anne Holmlund, Finland, (representerad av Statssekreterare Antti Pelttari,

Justitieminister Ragna Árnadóttir, Island (representerad av Ambassadråd Dís Sigurgeirsdóttir)

Justitieminister Knut Storberget, Norge

Försvarsminister Sten Tolgfors, Sverige

Från och med den 1 maj 2009 gäller nya regler som rör äktenskap och vigsel.

En persons kön har inte längre betydelse för möjligheten att ingå äktenskap. Äktenskapsbalken och andra författningar som angår makar har gjorts könsneutrala och lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap har upphävts.

I det här faktabladet beskrivs kortfattat den nya lag­stiftningen.

Norsk tull har aldrig tidigare gjort så många beslag som under 2008. Totalt gjordes 30 000 beslag, varav 2 200 narkotikabeslag.

Beslagen av heroin, kokain, amfetamin och cannabis har mer än fördubblats sedan år 2000 och sexdubblats sedan 1990.

Under 2008 kontrollerade norsk tull 174 000 personer, transportmedel och varuförsändelser.

Tullen i Norge har heller aldrig tidigare krävt in så mycket pengar som under 2008 - totalt 196 miljarder kronor, vilket utgör ungefär en femtedel av norska statens samlade intäkter.

Norsk tull har aldrig tidigare beslagtagit så mycket valuta som under 2008 då man avslöjade smuggling av valuta till ett värde av 19 miljoner kronor vid in- och utförsel av valuta men man tror att mörkertalen är stora. Tullen uppskattar att det årligen smugglas valuta till ett värde av tre miljarder kronor och att en stor del av pengarna kommer från kriminell verksamhet.

Du kan läsa Tollvesenets årsmelding för 2008 här.

En ny studie från Australien visar en kraftig ökning av drogabstinenta nyfödda barn. Antalet nyfödda med abstinenssymtom är nu 40 gånger högre än 1980.

Forskningsresultaten finns publicerade i senaste utgåvan av Pediatrics.

Du kan läsa mer här.

Torgny Peterson

Tidningen GLÖD finns på hälften av landets högstadie- och gymnasieskolor samt på landets alla ungdomsmottagningar. GLÖD riktar sig till unga i åldern 13-19 år och tar upp sex och samlevnad samt psykisk hälsa. Tidningen är gratis mot porto. En lärarhandledning finns att ladda ner gratis på www.glod.se

Några av ämnena i GLÖD nr 2/2009

Musik! Vi följer med bandet SKURK på en spelning i Växjö och ger några bra tips till den som funderar på att starta band. Dessutom listar vi 17 måsten för en lyckad festivalsommar.

Hur vet man att man är bisexuell? Julia, Christoper och Rebecca förklarar.

19-åriga Jenny har HIV. Hon och pojkvännen Stefan berättar om hur kärleken lever - trots sjukdomen.

Livet efter studenten - hur gick det med jobb, kärlek, lägenhet, plugg? Följ Agnes, Gustavs, Nathalies och Alex dagböcker!

Gosedjur! De där luddiga, mjuka kompisarna som aldrig sviker.

Läs mer på: www.glod.se

I dag deltog justitieminister Beatrice Ask och migrationsminister Tobias Billström i ett möte mellan EU och USA i Prag om rättsliga och inrikes frågor. Från USA deltog bland annat den nye justitieministern Eric Holder.

Under ett separat möte med USA:s justitieminister lyfte Beatrice Ask särskilt fram den konferens om människohandel som kommer anordnas i Bryssel den 19-20 oktober.

Konferensen syftar till att förbättra samarbetet mellan EU och ursprungs- och transitländer för offer för människohandel. Vi hoppas på amerikanskt stöd för detta arbete, säger Beatrice Ask

Beatrice Ask betonade dessutom vikten av att vi i brottsbekämpningen respekterar rättsstatens principer. Brottsligheten måste bekämpas med blanka vapen. Här finns anledning att lyfta fram att vi sett USA röra sig i rätt riktning den senaste tiden, säger Beatrice Ask.

Ask och Billström presenterade också prioriteringarna inför ordförandeskapet på Justitiedepartementets område.

I skrivelsen (Skr. 2008/09:185) presenterar regeringen sin politik för personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Skrivelsen omfattar en redogörelse för regeringens samlade psykiatrisatsning som innefattar de senaste årens åtgärder samt inriktningen för de medel som riksdagen, efter förslag från regeringen, beslutat om för psykiatriområdet för 2009 (prop. 2008/09:1, bet. 2008/09:SoU1, rskr. 2008/09:127).

Regeringens politik för personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning sammanfattas i tre huvudområden: vården, vardagen och valfriheten. Övergripande syfte inom respektive område är följande:

- Barn, vuxna och äldre med psykisk sjukdom ska, enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, HSL) samt den nationella vårdgarantin, ha tillgång till en kunskapsbaserad och god vård, samt rehabilitering när och där de behöver den.

- Utbudet av arbete, sysselsättning, boendeformer och hjälpmedel ska i enlighet med socialtjänstlagen (2001:453, SoL), lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade samt HSL vara varierat och anpassat för att möta de behov som personer med psykisk funktionsnedsättning har.

- Personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning ska, med stöd av bl.a. de medel som avsattes i budgetpropositionen för 2009, i ökad utsträckning ges möjlighet att välja och ha inflytande över vem som ska utföra vård-, rehabiliterings- och stödinsatser liksom utformningen av dessa insatser.

Regeringen bedömer att det är av stor vikt att framsteg görs parallellt på samtliga områden. En uppföljning av effekterna av regeringens samlade psykiatrisatsning ska därför genomföras.

För de tre huvudområdena anger regeringen fyra särskilt prioriterade delområden:

- Insatser riktade till barn och ungdomar.

- Arbete och sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning.

- Satsningar på kompetens och evidens.

- Stöd för långsiktigt kvalitets- och utvecklingsarbete.

För att åstadkomma varaktiga förbättringar inom psykiatriområdet har riksdagen beslutat om att införa en ny vårdform inom den psykiatriska tvångsvården, öppen psykiatrisk tvångsvård (prop. 2007/08:70, bet. 2007/08:SoU15, rskr. 2007/08:178). Regeringen har dessutom överlämnat förslag till riksdagen om dels ändringar i SoL för att stödja anhöriga som stöder närstående (prop. 2008/09:82), dels en omfattande tillsynsreform som syftar till att stärka den sociala tillsynen och att samordna den med tillsynen för hälso- och sjukvården (prop. 2008/09:160).

Enligt en lagrådsremiss den 8 april 2009 har regeringen beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslaget att gemensamma individuella planer och överenskommelser om samarbete mellan kommuner och landsting ska regleras i SoL och HSL, samt att det ska införas en skyldighet i HSL och lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område att personal inom sjukvården särskilt ska beakta barns behov av information och stöd bl.a. om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en psykisk sjukdom eller en allvarlig fysisk sjukdom.

Regeringen har sedan den tillträdde i oktober 2006 genomfört omfattande insatser som på olika sätt påverkar vården och det sociala stödet till personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Under 2007 och 2008 har riksdagen, efter förslag från regeringen, satsat 1 miljard kronor i särskilda satsningar inom psykiatriområdet och för 2009 900 miljoner kronor. Därtill har regeringen aviserat att den under perioden 2010-2011 avser att föreslå riksdagen att besluta om ytterligare cirka 1 800 miljoner kronor för åtgärder som ska kunna åstadkomma förbättringar för personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. Regeringen har dessutom satsat 1 miljard kronor för att korta vårdköer och förbättra tillgängligheten till vård. Därutöver har Sverige tillträtt Förenta Nationernas (FN) internationella konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och regeringen har beslutat om en strategi för genomförandet av tillgänglighetsmålen i den nationella handlingsplanen för handikappolitiken. Till riksdagen har regeringen överlämnat den folkhälsopolitiska propositionen, den forsknings- och innovationspolitiska propositionen och ett förslag om lag om valfrihetssystem (LOV) och riksdagen har beslutat om förstärkta resurser inom de arbetsmarknadspolitiska programmen för personer med funktionsnedsättning och nya platser på läkarutbildningen.

Under tisdagen har 16 personer frihetsberövats misstänkta för grov ekonomisk brottslighet. Gripanden har skett i Värmlands län, Örebro län, Stockholms län, Jönköpings län och Östergötlands län.

Polismyndigheten Värmland har ansvarat för insatsen i samverkan med polismyndigheterna i berörda orter. I planeringen och genomförandet av insatsen har även Skatteverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Kronofogdemyndigheten och Rikskriminalpolisen deltagit.

En lyckad insats tack vare en bra samverkan mellan polismyndigheter och andra myndigheter inom området, säger Dan Persson, länspolismästare.

Inom ramen för förundersökning genomförs husrannsakningar och beslagtagande samt inledande förhör med de misstänkta.

De gripna är samtliga misstänkta för grov ekonomisk brottslighet:

Sex personer är boende i Värmlands län.

Fyra personer är boende i Örebro län

Fyra personer är boende i Stockholms län

En person är boende i Jönköpings län

En person är boende i Östergötlands län

--------------------------------------------------------------------

Flera länkar finns under tidningslänkar tisdag 28 april

Den holländska tidningen Trouw rapporterar att ett antal poliser i Rotterdamområdet kommer att utrustas med hattar med specialinbyggda kameror. Hattarna kommer att användas i samband med till exempel bevakning av fotbollsmatcher och andra större tillställningar då eventuella problem kan uppstå.

Kamerahattarna kommer nu förs första gången att användas på torsdag i samband med firandet av drottningens födelsedag.

Varför kamerahattar? Enligt polisen i Rotterdam handlar det primärt om att minska våld mot polismän. Enligt polischefen i Rotterdam, Simone Steendijk, citerad av Trouw, förekom 160 attacker mot poliser under de tre första månaderna i år.

Torgny Peterson

ActNow fortsätter rapporteringen från SNPF:s årskonferens i Göteborg. Nytt intressant material från konferensen, om narkotika i Danmark, hittar du på ActNow:s reportagesektion här. (Användarnamn: user   Lösenord: gbg) 

Du kan också läsa tidningsreportage om narkotika i Danmark

Kokain strömmar in över de danska gränserna

Fattiga afrikanska länder används för kokainsmuggling

Fler och fler bodypackers upptäcks av den danska tullen

Fler smugglar narkotika i magen

Övriga reportage från SNPF:s konferens

Fredag 24 april (samma lösenord som ovan)

Lördag 25 april (samma lösenord som ovan)

Svenska Narkotikapolisföreningen i Göteborg

Det okontrollerade slöseriet med EU-pengar borde stå som första punkt på diskussionerna inför valet till EU-parlamentet nu i juni.

I Nederländerna kräver nu CDA:s kampanjledare Wim van de Camp ett antal åtgärder för att minska det omfattande slöseriet med EU-medborgarnas pengar på meningslösheter. Ta bara tokeriet med sessionerna i franska Strasbourg då EU-parlamentet likt ett cirkussällskap transporteras till Strasbourg för att under en vecka bidra till att upprätthålla Frankrikes idé som en ledande EU-stat. Hade kanske fungerat på medeltiden men idag är det 2009.

I en artikel i dagens De Telegraaf säger van de Camp bland annat att det går att spara miljarder i EU:s budget.  

Undrar just vilken svensk röstfiskare i valet till EU-parlamentet som är beredd att komma med liknande förslag.

Torgny Peterson

Idag samlas representanter från samtliga nordiska länder på Haga slott i Stockholm för att diskutera samarbete inom samhällsskydd och krisberedskap. Mötet är ett svenskt initiativ som fått positiva reaktioner bland de nordiska grannländerna.

På mötet deltar försvarsminister Sten Tolgfors, Danmarks försvarsminister Sören Gade, Norges justitieminister Knut Storberget, statssekreterare Antti Pelttari från Inrikesdepartementet i Finland samt  ställföreträdande statssekreterare Thorunn J. Hafstein från Justitiedepartementet på Island.

Under mötet kommer bland annat frågor om övning och utbildning, skydd av samhällsviktig verksamhet; beredskapssamarbete för kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen och nordiskt räddningstjänstsamarbete att tas upp.

Du kan nu ta del av de erfarenheter som Mobilisering mot narkotika (MOB) och Alkoholkommittén gjorde under sin verksamma tid 2001-2007.

MOB:s rapporter finns nu tillgängliga för nedladdning och några av Alkoholkommitténs skrifter finns kvar för beställning i vår webbshop. Har du frågor om skrifterna är du välkommen att kontakta Karin Falkeström på tel 063-19 96 30.

Från den 1 november i år ska det vara möjligt att sälja vissa receptfria läkemedel i vanliga butiker. Det föreslår regeringen i en proposition som i dag överlämnas till Riksdagen.

I Sverige har det varit omöjligt att få tag på exempelvis allergimedicin eller huvudvärkstabletter på annat än kontorstid. Men snuva, värk och feber tar inte hänsyn till veckodagar och tid på dygnet. Vi vet att det här är en efterlängtad reform och jag är naturligtvis glad att i dag kunna lägga fram förslaget, säger socialminister Göran Hägglund.

Regeringens ambition är att de vanligaste och mest efterfrågade receptfria läkemedlen ska kunna säljas på andra ställen än apotek. I lagrådsremissen föreslås därför att de läkemedel som i dag säljs via apoteksombuden, den så kallade ombudslistan, blir vägledande för vilka läkemedel som får säljas i vanlig handel. Framförallt handlar det om egenvårdsprodukter som används vid behandling av lindriga åkommor mot bland annat värk, feber, led- och muskelskador, snuva/nästäppa, halsbesvär, tillfällig förstoppning, diarré, halsbränna, pollenallergi och åksjuka.

Handeln med receptfria läkemedel kommer enligt förslaget att regleras i en ny lag. Läkemedelsverket har ansvaret för att utarbeta de riktlinjer som ska gälla för den handlare som vill sälja receptfria läkemedel.

Även receptfria läkemedel är potentiellt farliga produkter. Handeln måste därför ske på ett ansvarsfullt sätt. Exempelvis kommer produkterna att beläggas med en åldersgräns på 18 år, säger Göran Hägglund.

Läkemedelsverket blir också ansvarig myndighet för tillsyn samt ges möjlighet att förelägga om förbud mot fortsatt försäljning för en handlare som inte lever upp till kraven. Kommunerna åläggs enligt förslaget att svara för kontroll och handlaren ska bedriva egenkontroll. Den handlare som vill sälja produkterna behöver, mot bakgrund av detta, inte gå igenom ett administrativt och byråkratiskt tungrott tillståndsförfarande. I stället ska handlaren anmäla till Läkemedelsverket om han eller hon vill sälja produkterna.

Den nya lagen föreslås träda i kraft 1 november i år.

Vistelseutredningen har nu överlämnat betänkandet Ingen får vara Svarte Petter. Tydligare ansvarsfördelning inom socialtjänsten (SOU 2009:38) till äldre- och folkhälsominister Maria Larsson.

Svarte Petter syftar på personer som saknar tydlig tillhörighet till en viss kommun. Det kan t.ex. handla om en hemlös person som rör sig mellan olika kommuner eller en våldsutsatt kvinna som har tagit sig till en kvinnojour utanför bosättningskommunen. Gemensamt är att det ofta rör sig om socialt mycket utsatta personer med behov av omfattande stöd- och hjälpinsatser.

Utredningen visar att kommunerna i dessa fall ibland fokuserar på ansvarsfrågan och inte så mycket på den enskildes behov av stöd och hjälp. Det resulterar i att den enskilde inte sällan hänvisas fram och tillbaka mellan olika kommuner. Ingen vill sitta med Svarte Petter!

Utredningen föreslår nu en rad ändringar och kompletteringar av socialtjänstlagen för att förtydliga kommunernas ansvar i dessa och andra situationer. Den enskilda människans behov av stöd och hjälp ska komma i förgrunden och ansvarsfrågorna ska lösas utan att tid och kraft behöver läggas på tvister mellan kommunerna.

Enligt socialtjänstlagen är det den kommun där den enskilde vistas som har ansvaret för att han eller hon får stöd och hjälp av socialtjänsten. Utredningen anser att principen om vistelsekommunens ansvar ska vara kvar som huvudregel, eftersom den garanterar den enskilde stöd och hjälp oavsett var han eller hon befinner sig. Men om den enskilde är bosatt i en annan kommun ska vistelsekommunens ansvar vara begränsat till akuta stöd- och hjälpinsatser. Andra än akuta insatser ska bosättningskommunen svara för.

Utredningen har även haft till uppgift att granska ansvaret för hemtjänst åt äldre och andra när de t.ex. vistas i sin sommarstuga som ligger i en annan kommun. Här anser utredningen att "semesterkommunen" ska ha ansvaret. Vissa typiska semesterkommuner skulle gärna se att bosättningskommunen fick ansvaret även när den enskilde tillfälligt vistas i semesterkommunen. En sådan lösning har dock enligt utredningens mening stora nackdelar. Omfattningen av den hemtjänst som beviljas till personer som inte är folkbokförda i kommunen är också   relativt sett  så liten att det inte finns anledning att föreslå ett system för att omfördela medel mellan kommunerna.

Utredningen föreslår särskilda regler som ska klargöra vilken kommun som har ansvaret när det gäller personer som utsätts för våld av närstående eller hotade vittnen som måste byta bostadsort och hemlösa som rör sig mellan olika kommuner. Utredningen har också förslag som ska underlätta ansvarsfördelningen när personer evakueras till Sverige efter en naturkatastrof utomlands.

Slutligen föreslås nya regler för att förenkla och påskynda överflyttningen av ärenden mellan kommunerna. Socialstyrelsen ska också kunna fatta beslut om ärendeansvar när två eller flera kommuner trots de nya reglerna inte är överens om vilken kommun som är skyldig att bistå den enskilde.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2010.

Utbildningsminister Jan Björklund kommer vid en pressträff i morgon tisdag att presentera regeringens förslag till ny gymnasieskola.