ReageraMera

Så var det dags igen för vad som mest påminner om ett MAD-inspirerat jippo - att föreslå att Nederländerna får fredspris för sitt kostnadseffektiva, humana och praktiska sätt att vara 'smart on drugs' istället för 'tough on drugs'.

Var kommer då förslaget ifrån? Från en ledande amerikansk legaliseringsorganisation, NORML (The National Organization for the Reform of Marijuana Laws), som nu högtidligt  proklamerar att man inleder det nya året med att samordna nomineringen av Nederländerna till Nobels fredspris - något sent kan tyckas eftersom nomineringarna ska vara inlämnade senast den 1 februari.

NORML har inspirerats av Al Gores framgångar med arbetet mot den globala uppvärmningen och menar att det vore väl 17 om man inte skulle kunna klämma ut ett fredspris till ett par herrar i ett av världens mest drogliberala länder.

Till stöd för detta citerar man bland annat ett uttalande från en läkare som knåpat ihop en bok om 25 skäl att legalisera narkotika och följande citat från den kommande boken menar NORML är bevis för giltigheten och det lämpliga i att nominera Nederländerna:

"Kriget mot narkotika, inte narkotikan, dödar folk". (Har ni hört den förut?)

"Det här är nu ett verkligt krig. Även om det började som politisk retorik har det utvecklats till en verkligt dödlig konflikt. Den har orsakat hundratusentals onödiga dödsfall och oändligt elände, inte minst för våra barn, tonåringar, kvinnor och minoriteter" Jojomen, ingen ände på eländet. Att narkotika däremot tar död på folk, nämns inte, men det är ju inget problem enligt NORML - Narkotika dödar ju inte, det är bara åtgärderna mot dom. 

Lite mer rakt på sak när NORML tar till orda men samma rappakalja som levererades i samband med UNGASS (United Nations General Assembly Special Session on Drugs) i New York 1998. Den gången försökte Ethan Nadelman och hans kamrater intala folk samma sak då de publicerade en dubbelsidig annons i New York Times inför UNGASS. Annonsen, i form av ett brev till den dåvarande generalsekreteraren Kofi Annan, där man alltså sa att åtgärderna mot narkotika gör mer skada än narkotikan i sig undertecknades för övrigt av ett antal svenskar, nämligen Anders Bergmark, Peter Curman, Ted Goldberg, Olof Lagercrantz, Leif Lenke, dåvarande chefen för Socialstyrelsen Claes Örtendahl (som förresten till Expressen först ljög om att han skrivit under det), Ingemar Rexed, Jerzy Sarnecki, Sune Sunesson, Henrik Tham, Per Ole Träskman och Hanns von Hofer.

Hoppas att ni fältarbetare och andra socialarbetare, poliser, tullare, skolor, föräldrar, föräldraföreningar och politiker förstår hur galna ni är som, enligt 'reformisterna', orsakar så stor skada genom era insatser. Man tar sig för pannan mer än en gång när man inser vad NORML och deras kollegor sysslar med.

Nåväl, vad vill då NORML i slutändan? NORML vill legalisering av cannabis. Punkt. Slut. Inte undra på att dom vill vara ifred och vad kan väl då vara mer lämpligt än att lobba för ett Nobels (vara i) fredspris.

Nu finns det dock ett litet aber, nämligen vilka som får nominera kandidater till Nobels fredspris. NORML:s kader består inte av alltför många kvalificerade för att nominera och bråttom är det som sagt  också - nomineringstiden går ut den 1 februari.

Det är ingen hejd på vad en del drogpolitiska galenpannor kan hitta på. I februari förra året uppmanade Bolivias president Evo Morales, tidigare ordförande i kokaodlarnas fackförbund, kokaodlare i Chapare-området att starta en rörelse med krav på att Morales ska få Nobels fredspris. "På så sätt skulle 'gringos' (amerikanarna) med all säkerhet sluta ställa till problem och hota oss", sa Morales då, enligt CNN.

Det var inte första gången fredspriset diskuterades som en möjlighet att få slut på kritiken mot de som förespråkar en annorlunda syn på koka.

Redan i mars 1995, under den så kallade 'Coca'95'-kampanjen, då Evo Morales, Maruja Machaca och Jorge Hurtado i en magnifik 'drogcirkus' besökte åtta europeiska länder och också EU-parlamentet för att 'lobba' för legal användning av kokablad, föreslog Adrian Bronkhorst som representant för det Holland-baserade Drugs Peace Institute att Evo Morales borde få Nobels fredspis för sin 'drogpacifism'. (Som kuriosa kan nämnas att sagde herr Bronkhorst och hans bror, Frans Bronkhorst, dömdes till fem års fängelse för internationell narkotikahandel av Tribunal de Grande Instance i Albi i Frankrike den 14 januari 1999). 

Nu fattas bara att någon föreslår att något motorcykelgäng ska få Nobelpriset i kemi för framstående processtekniska insatser vid framställning av beroendeframkallande ämnen. Vad president Morales tycker om konkurrensen från NORML framgår inte av tillgängliga uppgifter.

Torgny Peterson