Om klassificering av narkotika
I Vetenskapsmagasinet ikväll (SVT 2 kl 20.00 med repris lör 1 mars 16.55) med rubriken Världens 20 farligaste droger hävdar Vetenskapsmagasinet att en brittisk lista över drogers farlighet var den första vetenskapligt grundade utredning som gjorts om drogers farlighet. Ett aningen överdrivet påstående. För det första är det inte den första utredning som gjorts och för det andra kan man starkt ifrågasätta den så kallade vetenskapligheten.
Bristol-professorn David Nutt som är en av 'upphovsmännen' till listan värderade farligheten utifrån tre kriterier (medicinsk skada, dvs akuta effekter; beroendeframkallande och hur stor skada användning av drogen utgör för samhället) till skillnad från en svensk Farlighetsbedömning av narkotika (Åklagarmyndigheten RättsPM 2005:17 Utvecklingscentrum Stockholm december 2005) där man säger att Ett narkotikapreparats farlighet bör preciseras efter företrädesvis elva grundläggande kriterier: beroenderisk, giftighet, risk för kroppsliga sjukdomar eller skador, risk för psykiska sjukdomar eller skador, risk för social insufficiens, risk för oberäkneliga effekter, potential för strategisk användning vid genomförande av brott, risk för utlösande av våld, verkan i ytterst små doser, svåra abstinensreaktioner samt risk för självförvandling.
Nutts och hans kollegors (King, Saulsbury och Blakemore - Development of a rational scale to assess the harms of drugs of potential misuse. Lancet, 369, 1047-1053) klassificeringssystem producerades I en process där psykatriker och missbruksexperter ombads uppskatta olika preparats skadeverkningar utifrån de ovannämna kriterierna.
Nutt med kollegor tog fram en 'rankinglista' för de olika preparaten, som till många delar överensstämde den brittiska ABC-klassificeringen ( båda t ex med heroin på första plats), men beträffande andra preparat fanns det föga överensstämmelse. Hade de tillfrågade varit verksamma inom ett större vetenskapligt område är det mycket troligt att resultaten blivit annorlunda. Det är också intressant att notera att endast 36,7% av de psykiatriker och andra som ombads uppskatta preparatens skadeverkningar svarade på uppmaningen att delta, konstaterar professor Neil McKeganey i The Challenge to UK Drug Policy.
Jag hävdar att Nutts och hans kollegors resultat och 'friska' blandning av legala och illegala droger är manipulativ och utgör ett föga konstruktivt bidrag till klassificering av narkotika.
Slutligen kan nämnas att det brittiska inrikesministeriet inte ägnat Nutts rapport någon större uppmärksamhet. Beträffande förslaget om en nedklassificering av ecstasy säger samma ministerium att det kommer inte att ske.
Det är bara de vanliga liberaliseringsaktivisterna som ägnar Nutt-rapporten någon uppmärksamhet. Möjligtvis kan den väl dyka upp igen då den brittiska regeringens rådgivande organ i drogfrågor, ACMD, i mars kommer med sina synpunkter på den fortsatta klassificeringen av cannabis i Storbritannien
Läs också:
Drug classification: making a hash of it? (Science and Technology - Minutes of Evidence 22 november 2006 (Witnesses: Mr Vernon Coaker, a Member of the House, Parliamentary Under-Secretary of State for Policing, Security and Community Safety, Home Office, Professor Sir Michael Rawlins, Chairman and Professor David Nutt, Member and Chair, Technical Committee, the Advisory Council on the Misuse of Drugs (ACMD), gave evidence.)
Torgny Peterson
Har svårt att ta denna forskning på allvar, även om den är i favör för cannabis i förhållande till alkohol. Att tex. anabola stereoider ses som mindre farligt än alkohol och cannabis gör att jag inte kan ha någon som helst tilltro till denna rapport. Ska bli intressant att se programmet.
KLippt från SVT's debattforum/ programmet Vetenskapsmagasinet. Författad av "Zybear".
Re: Världens 20 farligaste droger (25/2) - 25 feb 2008 22:04
"Några synpunkter, apropå de kritiserade kriterierna för att avgöra olika drogers "farlighet":
För det första är det inte antalet kriterier som avgör kategoriseringens vetenskaplighet, utan kvaliteten på dem. Om någon anser att Sveriges 11 kriterier är bättre, vad är det då som saknas i forskarnas bedömning?
För det andra, vilken betydelse har det om 60% inte svarade på frågorna? Vilka skulle svara? Varför skulle man behöva fråga någon för att avgöra hur farlig en drog är, när det finns både gott om medicinska rapporter och statistik på t.ex. samhällskostnader? Frågan är snarare hur dessa uppgifter ska tolkas, och hur de hänger samman.
För det tredje, att fråga en (f.d.) missbrukare om drogers farlighet ger inga representativa svar alls. Långt fler använder och provar droger än som missbrukar dem. Långt fler har positiva än negativa erfarenheter av droger - annars skulle människan inte ha fortsatt ta droger under (minst) tusentals år.
Nej, är man bekymrad om drogers farlighet är det i första hand inte drogerna man ska undersöka, utan de personer som använder dem. Varför en person hamnar i missbruk medan en annan inte gör det - DET är en fråga som angår oss alla."
Den som bemödar sig att läsa Nutts material inser snabbt att såväl val av kriterier som antalet sådana kan ifrågasättas. Vidare, om inte 60% inte svarar på det utsända materialet så innebär det ett enormt stort bortfall, vilket i sin tur gör att representativiteten måste ifrågasättas.
Att bortse från riskerna med att använda droger är ett kärt försök bland legaliseringsförespråkare att rikta uppmärksamheten bort från drogerna i sig,så uppebarligen också för dig.
