Cannabismarknaden i Sverige

Med anledning av det stora beslaget av hundratals kilo hasch som gjordes i Sverige i förra veckan kan det vara intressant att ta del av följande information om cannabismarknaden i Sverige.


I den rapport om cannabisprojektet som redovisades tidigare i år konstaterade Rikskriminalpolisen att man upptäckt cirka 140 nätverk som ägnar sig åt cannabishantering. Av dessa är 30-35 nätverk, med kapacitet för 1 ton vardera per år, kartlagda. Då rapporten publicerades hade 19 sådana nätverk bekämpats av polis och tull genom satsningen. 10 av dessa nätverk hade kapacitet för 1 ton per år. Den svenska cannabismarknaden beräknas omfatta minst 25-30 ton per år. 


Cannabisdistributionen är komplex och hänger samman med olika varianter för smuggling av narkotikan. De vanligaste transportmedlen när det gäller smugglingen i Europa är båtar, lastbil gods och container, men det förekommer också ganska omfattande smuggling i personbilstrafiken. 

Med tanke på de omfattande variationerna i smugglingstekniker säger Johan Nilsson vid Rikskriminalpolisen att polis och tull bör försöka rikta in sig mot en större bredd av insatser än bara mot resandetrafiken i Sverige

Nilsson betonar att Oslo idag är som en stor cannabismagnet och det finns stor anledning till oro inte minst för att norrmännen förefaller vara på väg in i ett harm reduction-synsätt med inga ingrepp knappt mot missbrukarna på gatan. Johan Nilsson säger också att de mängder cannabis som förekommer i Norge är betydligt större än i Sverige. 

I Sverige är det Stockholm, Skåneregionen och Göteborg som är de stora centra för cannabishanteringen. 

Under 2005 fördubblade cannabisprojektet beslagen av cannabis tack vare ett förbättrat nationellt och internationellt samarbete. 

Nilsson konstaterar att narkotikarotlarna är väl fungerande där de finns och att de ofta är motorn i narkotikabekämpningen. Vidare fungerar narkotikabekämpningen mycket bra när de som ska arbeta med den får syssla med det de ska, nämligen narkotikabekämpning. Nilsson betonar också att det är viktigt med narkotikabekämpning på alla nivåer. 

Fokusering på problemet med rätt resurs ger ökat resultat samtidigt som projektet visar på en problematik som i grunden handlar om resurser, säger Nilsson. 


Hur ser prisbilden ut?

Hur mycket får köparen betala för 1 kg. Ja, det beror på var inköpet sker. Följande kan ses som aktuella riktvärden: 
Norge 20 000-30 000 kronor
Sverige 20 000-30 000 kronor
Marocko 1 700-3 000 kronor
Spanien 6 000-8 000 kronor
Holland 13 000-15 000 kronor
Tyskland14 000-15 000 kronor 

Går det då att tjäna pengar på cannabishanteringen? Självklart,  och dessutom grova pengar. Ett räkneexempel:

Inköp av 100 kg i Spanien för cirka 800 000 kronor
Omkostnader för smuggling till Sverige, cirka 1 000-2 000 kronor per kilo
Produkten säljs för cirka  2-4 miljoner i grossistledet och sedan vidare för cirka 7,5 miljoner på gatunivån
Den totala vinsten i det här exemplet blir cirka 6 miljoner för 100 kilo. 


Hur ser smugglingen ut?

Det finns mycket att säga om detta och här är några exempel: 

* När det gäller smuggling med hjälp av personbilar handlar det oftast om 40-80 kg. 

* De som smugglar ägnar sig bland annat åt motspaning av tullens kontrollstationer för att försöka utröna arbetstider och bemanning 

*
Helgnätterna betraktas som strategiskt viktiga för att smuggla narkotika till Sverige. Lördagsnätter anses mest lämpliga. 

*
I den mån lastbilar används för smuggling anses båttransporter vara bäst då smugglarna vill undvika Öresundsbron. 

*
Täcklaster används i transporter avsedda för smuggling. Täcklasterna består oftast av billiga handelsevaror, t ex blommor och, med viss förkärlek, grönsaker. 


Den svenska haschmarknaden omsätter cirka 30 ton per år

Beträffande den svenska haschmarknaden beräknas den omsätta omkring 30 ton per år.


Beräkningarna i Rikskriminalpolisens cannabisprojekt är baserade på förundersökningar och underrättelser  som hanterats under projektperioden.


Av lättförklarliga skäl (lönsamhet) är haschmarknaden mycket intressant för kriminella nätverk. De stora mängder som hanteras innebär också att det finns ett flertal mottagare i Sverige. Det förekommer även lagring i Sverige i väntan på att man hittar lämpliga köpare.


Vid en jämförelse med Norge anses cannabismarknaden vara lönsammare eftersom den norska marknaden hanterar större volymer.


Det är också värt att notera att Sverige fungerar som transitland för leveranser till Norge och Finland.


Att smuggla större mängder hasch är ett stort företag som ställer stora krav på logistik och säker hantering av pengar. Inte minst på solkusten i Spanien och i Holland ör det vanligt med rån och kidnappning av narkotikadistributörer.


Smugglingen av hasch ställer vidare krav på egna säkerhetsstrukturer hos brottsnätverken och underrättelser med riskanalyser om hur polis och tull arbetar. Beträffande Spanien noteras att fd militärer arbetar åt nätverken och organisationerna. Nätverken har ofta samma kontakter utomlands, främst när det gäller smugglingsnätverk. De utländska kontakterna värderar sina köpare högt. Kontakterna behåller man under många år om inget som påpekar omvärlden händer. Det är därför svårt att skilja på organiserad brottslighet och brottsnätverk.


Brottsnätverken är i själva verket inte så välorganiserade som de till en början framstått som. Det finns en uppenbar risk att dramatisera kriminaliteten, vilket kan vara kontraproduktivt.


Brottsnätverken består ofta av en inre kärna på 3-5 personer med fasta funktioner, men även om så är fallet ställer den miljö de verkar i ofta till problem på grund av bristande professionalism och fall där eget missbruk tar ut sin rätt.


I en kommentar till rapporten då den offentliggjordes tidigare i år sa Björn Fries, nationell narkotikapolitisk samordnare, Cannabis är den mest använda drogen i Sverige och av de ungdomar som testar narkotika röker nästan alla cannabis.  Därför måste cannabisbrottsligheten prioriteras högre av de brottsbekämpande myndigheterna.


Läs också:

Nationellt cannabisprojekt 2004-2006 - En kartläggning av distributionen, nätverken och individerna


Torgny Peterson


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0