Våldsutsatta kvinnor ska få bättre skydd
Artikel i Göteborgs-Posten 3 juli 2007
Våldsutsatta kvinnor vittnar om att myndigheternas insatser brustit eller kommit för sent. Därför får nu kommunerna 109 miljoner kronor i år och samma summa nästa år för att ge kvinnor stöd och hjälp. Dessa pengar ska bland annat användas till att stödja kvinnojourernas arbete, skriver ministrarna Beatrice Ask, Nyamko Sabuni och Maria Larsson.
Nu i halvårsskiftet trädde många viktiga lagändringar i kraft. I vissa fall är det stora regelsystem som ändras. I andra fall är förändringarna små, men den praktiska betydelsen desto större. I socialtjänstlagen stod tidigare att socialtjänsten bör verka för att den som utsatts för våld och andra övergrepp får stöd och hjälp. Från och med halvårsskiftet är detta något som socialtjänsten inte längre bara bör göra utan skall göra. Sverige har kommit långt när det gäller arbetet mot mäns våld mot kvinnor jämfört med andra länder. Ändå har vi lång väg kvar att gå. Utsatta kvinnor vi mött vittnar om att myndigheternas insatser brustit, varit otillräckliga eller kommit för sent. Stödet ser också olika ut beroende på var i landet man bor.
Våldsutsatta kvinnor har olika behov. Vissa kan söka akutvård vid upprepade tillfällen för skador orsakade av fysisk misshandel, utan att någon frågar om hon är utsatt för våld eller behöver hjälp. Andra kan ha blivit utsatta för våldtäkt och är i fullständig chock. Någon annan kan leva under allvarliga hot kopplade till familjens syn på heder och kyskhet. Att våldsutsatta kvinnor inte alltid får det bemötande som de borde är allvarligt och oacceptabelt. Orsakerna är flera; okunskap, felprioritering och brist på rutiner förklarar en del av problemen.
Prioriterat arbete
Regeringen prioriterar arbetet med mäns våld mot kvinnor högt. En handlingsplan bereds för att ta ett samlat grepp om frågan. Målet är att alla våldsutsatta ska få ett ökat skydd, att samhällets åtgärder ska kvalitetssäkras och de förebyggande insatserna (inklusive verksamheter som arbetar för att få våldsamma män att sluta slå) ska stärkas. Samarbetet mellan myndigheter och organisationer på nationell, regional och lokal nivå ska stärkas och utvecklas.
Regeringen har redan fattat flera beslut som är betydelsefulla i kampen mot mäns våld mot kvinnor. För att förbättra myndigheternas bemötande av sexualbrottsoffer har regeringen gett Brottsoffermyndigheten i uppdrag att utforma ett utbildningsprogram för poliser, åklagare och domstolsanställda. Syftet är att öka kunskapen om sexualbrottsoffers särskilda behov och förbättra bemötandet av dem i samband med polisanmälan, brottsutredning och rättegång.
Barns särskilda utsatthet
Samtidigt har NCK (Nationellt centrum för kunskap om mäns våld mot kvinnor) i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för sjukvårdens omhändertagande av sexualbrottsoffer. När det gäller barn som har utsatts för sexualbrott ska programmet särskilt fokusera på att öka kunskapen om barns särskilda utsatthet och behov vid sådana brott.
Länsstyrelserna har inom ramen för sitt ansvarsområde, fått i uppdrag att koordinera samarbetet mellan myndigheter, kommuner och frivilligorganisationer. Behovet av ökad samordning mellan myndigheterna är fortfarande stort. Ingen våldsutsatt kvinna ska behöva hamna mellan stolarna oavsett vilken myndighet hon vänder sig till. För att öka kvaliteten och minska skillnaderna mellan kommunerna på den hjälp som våldsutsatta kvinnor har rätt till får Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete, IMS, vid Socialstyrelsen i uppdrag att intensifiera och kvalitetssäkra bedömningsinstrument som kan användas i socialtjänstens arbete med våldutsatta kvinnor och barn som har bevittnat våld.
Efterlängtad lagändring
Under 2005 vände sig cirka 50 000 våldsutsatta kvinnor till kvinnojourerna. Vi vet att lagändringen är fterlängtad och regeringen ska också verka för att den nya lagstiftningen blir verkningsfull och efterlevs. För att stödja genomförandet av den ambitionshöjning som ändringar i socialtjänstlagen innebär tillförs kommunerna totalt 109 miljoner kronor årligen 2007 och 2008. Dessa medel ska bland annat användas till att stödja frivilligorganisationernas arbete. Regeringens arbete utgår från den utsattas perspektiv. Myndigheterna ska samarbeta med varandra och tjäna medborgarna. Uppdraget att ge våldsutsatta kvinnor och barn det stöd och den hjälp de behöver framgår nu tydligt.
Beatrice Ask, justitieminister
Maria Larsson, folkhälsominister
Nyamko Sabuni, jämställdhetsminister
Våldsutsatta kvinnor vittnar om att myndigheternas insatser brustit eller kommit för sent. Därför får nu kommunerna 109 miljoner kronor i år och samma summa nästa år för att ge kvinnor stöd och hjälp. Dessa pengar ska bland annat användas till att stödja kvinnojourernas arbete, skriver ministrarna Beatrice Ask, Nyamko Sabuni och Maria Larsson.
Nu i halvårsskiftet trädde många viktiga lagändringar i kraft. I vissa fall är det stora regelsystem som ändras. I andra fall är förändringarna små, men den praktiska betydelsen desto större. I socialtjänstlagen stod tidigare att socialtjänsten bör verka för att den som utsatts för våld och andra övergrepp får stöd och hjälp. Från och med halvårsskiftet är detta något som socialtjänsten inte längre bara bör göra utan skall göra. Sverige har kommit långt när det gäller arbetet mot mäns våld mot kvinnor jämfört med andra länder. Ändå har vi lång väg kvar att gå. Utsatta kvinnor vi mött vittnar om att myndigheternas insatser brustit, varit otillräckliga eller kommit för sent. Stödet ser också olika ut beroende på var i landet man bor.
Våldsutsatta kvinnor har olika behov. Vissa kan söka akutvård vid upprepade tillfällen för skador orsakade av fysisk misshandel, utan att någon frågar om hon är utsatt för våld eller behöver hjälp. Andra kan ha blivit utsatta för våldtäkt och är i fullständig chock. Någon annan kan leva under allvarliga hot kopplade till familjens syn på heder och kyskhet. Att våldsutsatta kvinnor inte alltid får det bemötande som de borde är allvarligt och oacceptabelt. Orsakerna är flera; okunskap, felprioritering och brist på rutiner förklarar en del av problemen.
Prioriterat arbete
Regeringen prioriterar arbetet med mäns våld mot kvinnor högt. En handlingsplan bereds för att ta ett samlat grepp om frågan. Målet är att alla våldsutsatta ska få ett ökat skydd, att samhällets åtgärder ska kvalitetssäkras och de förebyggande insatserna (inklusive verksamheter som arbetar för att få våldsamma män att sluta slå) ska stärkas. Samarbetet mellan myndigheter och organisationer på nationell, regional och lokal nivå ska stärkas och utvecklas.
Regeringen har redan fattat flera beslut som är betydelsefulla i kampen mot mäns våld mot kvinnor. För att förbättra myndigheternas bemötande av sexualbrottsoffer har regeringen gett Brottsoffermyndigheten i uppdrag att utforma ett utbildningsprogram för poliser, åklagare och domstolsanställda. Syftet är att öka kunskapen om sexualbrottsoffers särskilda behov och förbättra bemötandet av dem i samband med polisanmälan, brottsutredning och rättegång.
Barns särskilda utsatthet
Samtidigt har NCK (Nationellt centrum för kunskap om mäns våld mot kvinnor) i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för sjukvårdens omhändertagande av sexualbrottsoffer. När det gäller barn som har utsatts för sexualbrott ska programmet särskilt fokusera på att öka kunskapen om barns särskilda utsatthet och behov vid sådana brott.
Länsstyrelserna har inom ramen för sitt ansvarsområde, fått i uppdrag att koordinera samarbetet mellan myndigheter, kommuner och frivilligorganisationer. Behovet av ökad samordning mellan myndigheterna är fortfarande stort. Ingen våldsutsatt kvinna ska behöva hamna mellan stolarna oavsett vilken myndighet hon vänder sig till. För att öka kvaliteten och minska skillnaderna mellan kommunerna på den hjälp som våldsutsatta kvinnor har rätt till får Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete, IMS, vid Socialstyrelsen i uppdrag att intensifiera och kvalitetssäkra bedömningsinstrument som kan användas i socialtjänstens arbete med våldutsatta kvinnor och barn som har bevittnat våld.
Efterlängtad lagändring
Under 2005 vände sig cirka 50 000 våldsutsatta kvinnor till kvinnojourerna. Vi vet att lagändringen är fterlängtad och regeringen ska också verka för att den nya lagstiftningen blir verkningsfull och efterlevs. För att stödja genomförandet av den ambitionshöjning som ändringar i socialtjänstlagen innebär tillförs kommunerna totalt 109 miljoner kronor årligen 2007 och 2008. Dessa medel ska bland annat användas till att stödja frivilligorganisationernas arbete. Regeringens arbete utgår från den utsattas perspektiv. Myndigheterna ska samarbeta med varandra och tjäna medborgarna. Uppdraget att ge våldsutsatta kvinnor och barn det stöd och den hjälp de behöver framgår nu tydligt.
Beatrice Ask, justitieminister
Maria Larsson, folkhälsominister
Nyamko Sabuni, jämställdhetsminister
Kommentarer
Trackback
