Skadestånd för kränkningar av mänskliga rättigheter utreds
Artikel
Göteborgs Posten 7 maj 2009
Beatrice Ask, Justitieminister
Skadestånd för kränkningar av mänskliga rättigheter utreds
Med andra världskrigets fasor i färskt minne gick tio europeiska stater, bland dem Sverige, samman och bildade Europarådet. Syftet var att knyta staterna närmare varandra och arbeta för att omöjliggöra en upprepning av krigets fruktansvärda lidande.
Inom rådet förhandlade medlemmarna fram en konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Europakonventionen om mänskliga rättigheter är i dag en grundpelare i arbetet för mänskliga rättigheter i Europa.
Genom konventionen inrättades en europeisk domstol för mänskliga rättigheter. Till domstolen kan enskilda vända sig när en stat inte uppfyllt sina skyldigheter. Domstolen prövar om staten brutit mot konventionen och kan döma en stat att betala skadestånd till den som drabbats.
1994 tog den dåvarande borgerliga regeringen ett stort steg för att öka konventionens betydelse och genomslagskraft i Sverige. Den reform som gjordes då innebär att Europakonventionen nu gäller som lag i Sverige. Det betyder att konventionens bestämmelser är direkt bindande för svenska myndigheter och domstolar.
Nu tar Alliansregeringen ytterligare ett viktigt steg för att stärka konventionens genomslag. I dag utses före detta hovrättspresidenten Johan Hirschfeldt till utredare av lagregler om skadestånd från staten när myndigheter inte följer konventionen.
Under senare år har antalet ansökningar till Europadomstolen ökat kraftigt. Det tar lång tid att få en ansökan prövad. Därför blir det allt viktigare för de enskilda staterna att ta ansvar för att konventionen följs. Den som drabbas ska inte behöva vända sig till domstolen för upprättelse. Upprättelse, som skadestånd eller i annan form, ska finnas tillgänglig i det egna landet.
I Sverige pågår sedan 2005 en utveckling i den riktningen. Högsta domstolen har i några fall tilldömt enskilda skadestånd, utan direkt stöd i svensk lag, med hänvisning till konventionen och domar från Europadomstolen. Detta gör det lättare för den som drabbats att få kompensation. Samtidigt har det skapat en osäkerhet om vilka regler som gäller. Lagstiftningen har blivit förbisprungen av. För att skapa tydlighet och garantera enskildas rättigheter måste lagen uppdateras.
Utredaren ska först göra en analys av Europadomstolens domar. Därefter ska det utformas lagregler som anger när svenska domstolar ska döma staten att betala skadestånd för konventionsbrott. Förutsättningarna för statens ansvar ska tydligt kunna utläsas av lagen.
En särskild fråga som ska utredas är skadeståndskrav som grundar sig på att riksdagen eller regeringen gjort fel. Sedan lång tid har en specialregel skyddat staten från skadeståndskrav grundade på fel av riksdagen och regeringen. Regeln bygger på en gammalmodig syn på de högsta myndigheterna som närmast ofelbara. För den som drabbas är det lika illa om regeringen gjort fel som om någon annan myndighet gjort det. Utredaren ska därför överväga om det inte är dags att avskaffa den begränsningen och ge riksdag och regering samma ansvar som andra myndigheter.
Beatrice Ask
Justitieminister
