Regeringen presenterar psykiatriskrivelsen
Regeringen har idag beslutat om skrivelsen En politik för personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Skrivelsen omfattar en redogörelse för hela regeringens insatser på området och inriktningen för de medel som aviserades i budgetpropositionen för år 2009. Skrivelsen innehåller också ett antal uppföljningsmått för att säkerställa att satsningen lett till de förbättringar som avsetts.
Skrivelsen är ett viktigt dokument för det fortsatta arbetet inom psykiatrin. Människor som drabbas av psykisk sjukdom har länge mött ett system med stora brister: långa väntetider, brister i kunskap och forskning och svårigheter för olika instanser att samarbeta på ett bra sätt. Regeringens psykiatrisatsning har gjort stora förändringar på en mängd områden för att hjälpa människor med psykisk sjukdom och deras anhöriga i både vården och vardagen, säger socialminister Göran Hägglund. Genom att nu tydligt ange uppföljningsmått i skrivelsen visar dessutom regeringen att vi kommer att göra en ordentlig uppföljning av hur satsningen har fallit ut. Det är en fingervisning till vårdens huvudmän att vi noggrant kommer att granska hur de har tagit sig an uppgiften att markant förbättra ett eftersatt område.
Regeringens psykiatrisatsning fokuserar på fyra områden: barn och unga, arbete och sysselsättning, kompetens och evidens samt kvalitet och utveckling. Bland satsningens många projekt kan nämnas:
Barn och unga
- 214 miljoner kronor för att korta köerna inom barn- och ungdomspsykiatrin
- skärpt vårdgaranti till barn- och ungdomspsykiatrin
- utveckling av ett 15-tal modellkommuner för arbete med barn och unga
- hjälp och stöd till barn med psykiskt sjuka föräldrar
Sysselsättning
- 80 miljoner kronor för att öka sysselsättningen för personer med psykisk funktionsnedsättning
- 50 miljoner kronor för att upphandla tjänster för personer med psykisk funktionsnedsättning
- kartläggning av i vilken utsträckning psykiskt sjuka får chans att delta i arbetsmarknadspolitiska program
Kompetens och evidens
- 100 miljoner kronor för att förstärka kompetensen hos personal i socialtjänsten och i den psykiatriska hälso- och sjukvården
- inrättande av ett 30-tal tjänster för forskning inom den psykiatriska hälso- och sjukvården
- stöd att öka antalet legitimerade psykoterapeuter
- stöd till specialistkurser och utökad tjänstgöring för AT-läkare inom psykiatrin
Kvalitet och utveckling
- bidrag till organisationerna NSPH och Nationella hjälplinjen
- 15 miljoner kronor till Hjälpmedelsinstitutet för att sprida kunskap om och ta fram nya hjälpmedel för psykiskt sjuka
- uppdrag till Handisam att tillsammans med organisationer arbeta med allmänhetens attityder till psykisk sjukdom, genom till exempel informationskampanjer
- 8 miljoner kronor till Socialstyrelsen för att förbättra statistiken om psykiatrin
Regeringen föreslår att de medel som nämns ovan gäller per år under tre år med start 2009.
Regeringen har bland annat även inrättat en ny vårdform inom tvångsvården som trädde i kraft 1 september 2008 och tillsatt en utredning om tvångsvårdslagstiftningen inklusive rättspsykiatrin.
Uppföljning
Regeringen planerar att följa upp sina satsningar, för att se vilka effekter de fått. I skrivelsen presenteras därför ett antal uppföljningsmått, bland annat att:
- väntetiden för barn och ungdomar att få tillgång till specialistpsykiatrisk vård ska vara högst 30 dagar för nybesök och ytterligare högst 30 dagar till påbörjad behandling
- självmorden under en pågående vårdkontakt ska ha minskat med 30 procent
- kvalitetsregister ska finnas som täcker en majoritet av de patientgrupper som den specialiserade psykiatrin möter
- tillgången till anpassad sysselsättning, rehabilitering eller arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning ska öka och vara bättre anpassad till mottagarnas behov
- kompetensen bland personal som i sitt arbete kommer i kontakt med personer som har en psykisk sjukdom eller en psykisk funktionsnedsättning gällande rehabilitering ska stärkas
- antalet sociala företag och ideella organisationer som kan erbjuda alternativa arbetsformer anpassade till personer med psykisk funktionsnedsättning ska öka
- fler kommuner ska införa fritt valsystem för sysselsättning för att främja ett bättre utbud av sysselsättningsverksamheter för personer med psykisk funktionsnedsättning
