ReageraMera

Artikel

Svenska Dagbladet, Brännpunkt 28 juli 2008

Sten Tolgfors, Försvarsminister

Underrättelseverksamhet och signalspaning är av stor betydelse för landets säkerhet. Det ligger i sakens natur att verksamheten omgärdas och måste omgärdas av sekretess.

Aktörer som kan utgöra ett hot mot Sverige får inte veta vad vi kan och hur vi agerar. En del i ansvarstagande för landet ligger i att inte berätta för mycket om svensk förmåga eller uppträdande.

Samtidigt finns ett berättigat intresse från medierna och allmänhet för vad verksamheten syftar till och presterar.

Därför är det bra att FRA kommenterat ett antal konkreta exempel på hur verksamheten varit till gagn för Sverige. Därmed faller också de påståenden som den nya signalspaningslagens motståndare gjort om att det inte finns exempel på nyttan av FRA:s verksamhet.

Svenska Dagbladet har redovisat exempel på hur signalspaning bidragit till att hindra politiska attentat i Sverige, till hur potentiellt allvarliga politiska situationer kunnat undvikas när information som undanröjt påståenden om främmande makts nedskjutning av svenska plan tagits fram, och om hur den korrekta naturen i olika parters agerande i krig kunnat fastställas som grund för flyktingpolitiken.

Den nya tidens bredare hotbild som vi måste kunna upptäcka, förstå och skydda Sverige mot omfattar bland annat militära incidenter, men också terrorhot, spridning av massförstörelsevapen, it-attacker och hot mot svenskar i internationella insatser.

Hot stammar inte sällan från sönderfallande stater och regionala konflikter. Hoten kommer från både statliga och icke statliga aktörer och syftet - vad man vill uppnå - varierar.

Informationen från signalspaning behövs för att bedöma och bemöta yttre hot mot Sverige samt ge underlag för utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken.

Som exemplen visar rör det sig inte om spaning mot enskilda svenskars kommunikation, utan om stater och organisationer med intressen mot Sverige.

Endast om en person i Sverige har direkt koppling till yttre hot mot landet, som internationell terrorism eller annan stats agerande mot Sverige, blir den relevant för FRA:s signalspaning.

FRA använder mycket avancerade sök­begrepp avsedda att finna just det FRA söker om yttre hot mot landet. Allt annat ska sorteras bort. Sökbegreppen är inte uppbyggda av ord, utan av tekniska variabler. Den trafik som inte träffas av sökbegreppen passerar således obehandlad förbi och kan då inte lagras.

För närvarande och under överskådlig tid finns inte ett militärt hot av den gamla typen riktat mot Sverige. Men vi måste kunna följa, upptäcka och förstå om detta förändras över tid.

Vi ska ha förmågan att skapa en självständig svensk uppfattning i frågor av utrikes-, säkerhets- och försvarspolitisk vikt, utan att vara helt beroende av den information andra länder väljer att ge oss. Därför behövs en egen underrättelsekapacitet.

Samtidigt måste Sverige kunna byta information med andra länder, med vilka vi bygger säkerhet gemensamt. Inget land får full informationstillgång utan att dela med sig av egen information.

Därtill kommer att olika länder är bra på olika saker - olika typ av information till gagn för gemensam säkerhet eller om olika regioner i världen - och har olika information att ge.

Afghanistan har tydligare än något annat land illustrerat att terror baserad långt borta kan drabba västvärlden hårt. Självklart finns internationella kopplingar till extrema grupper i Afghanistan också idag och där relevant kommunikation rör sig i kabel, där FRA idag ännu inte får spana.

Signalspaning är ett viktigt medel för att stärka säkerheten för de cirka 1000 svenskar som i varje given stund tjänstgör i internationella fredsinsatser.

Detta bekräftas bland annat av ÖB Håkan Syrén och FRA:s generaldirektör Ingvar Åkesson.

För att få en bild av hoten behövs en kombination av taktisk signalspaning i etern på plats i insatslandet och strategisk signalspaning i kabel, därför att det ger information av olika karaktär.

Det går inte att ha skilda lagar och regler för signalspaning i etern respektive i kabel. När du lyfter telefonluren eller mobilen där hemma så kan signalen utan din vetskap röra sig både i etern och i kabel.

Den fasta telefonens signal kan kopplas via satellit till annat land. Datanätverket därhemma är kanske trådlöst, för att signalen sedan går via kabel. I vissa delar av landet går telefonsignalen delvis först via radiolänk och sedan i kabel.

Likaså rör sig signaler från vår kommunikation ofta över landets gränser. Inte sällan via länder som själva bedriver signalspaning, i kabel och i etern.

Poängen med resonemanget är att det varken är mer eller mindre integritetskränkande att ha signalspaning i etern, i luften, än i kabel. I bägge fallen behövs samma förtydligande av regelverket och samma integritetsskydd.

Säger man nej till den nya signalspaningslagen säger man ja till en återgång till en oreglerad situation för signalspaning i luften, med avsaknad av integritetsskydd.

Genom att lagreglera signalspaningen anpassar vi i alliansen Sveriges underrättelsetjänst till dagens teknik, stärker integritetsskyddet och ger möjlighet till oberoende information om omvärlden.

Eftersom 95 procent av all kommunikation över gränsen nu sker via kabel är signalspaning via etern inte tillräcklig för att värna Sverige mot en bredare hotbild. Det är inte så att den information Sverige behöver upptäcka och förstå enbart är militär kommunikation, mellan militära enheter.

Det vi söker är också information om utländska aktörers vilja och förmåga. Vidare är det heller inte så att militär information bara rör sig i etern, som förr i världen, och att det därför skulle vara tillräckligt att signalspana i etern. Det skulle ge betydande informationsglapp för svensk säkerhet.

Avancerade terrorgrupper krypterar sin kommunikation, har någon invänt. Självklart gör många aktörer det och det är alla länders underrättelsetjänster medvetna om och förberedda för att hantera.

Riksdagen beslutade i mitten på juni för att stärka Sveriges säkerhet om den nya teknikneutrala signalspaningslagen. Den innehåller också ett antal åtgärder för att förstärka integritetsskyddet.

Under hösten avser regeringen att återkomma med en proposition, där de ytterligare integritetsstärkande åtgärder som riksdagens majoritet beställde läggs fram.

Sten Tolgfors (m)

försvarsminister