Sveriges tillträde till FN:s konvention om immunitet för stater och deras egendom
Utredningen om statsimmunitet i svensk rätt har överlämnat betänkandet Immunitet för stater och deras egendom (SOU 2008:2) till utrikesminister Carl Bildt. I betänkandet föreslås att Sverige ska ratificera FN:s konvention om immunitet för stater och deras egendom och att konventionen införlivas i svensk rätt genom inkorporering.
Statsimmunitet innebär att en stat inte är skyldig att underkasta sig en annan stats domstolars dömande eller verkställande jurisdiktion.
I Sverige saknas allmän lagstiftning beträffande statsimmunitet. I dag tillämpar svenska domstolar huvudsakligen sedvanerätt och tidigare domstolspraxis i fråga om statsimmunitet. FN:s konvention om immunitet för stater och deras egendom från år 2004 utgör i huvudsak en kodifiering av gällande sedvanerätt på området. Konventionen tar sin utgångspunkt i den restriktiva immunitetsteorin, vilken ger stater begränsad immunitet mot andra staters domstolars jurisdiktion.
Ett svenskt tillträde till konventionen innebär att svenska domstolar får tillgång till ett skrivet regelverk i frågor om statsimmunitet. Det innebär också en ökad förutsebarhet för svenska fysiska och juridiska personer i deras eventuella förbindelser med främmande stater. Utredningen föreslår att Sverige ratificerar konventionen och att den införlivas i svensk rätt genom en inkorporeringslag, vilket innebär att konventionens originaltexter ska gälla som svensk lag.
