Fusk ses inte som brott
Allmänheten är kraftfullt emot bidragsfusk, men tänjer samtidigt på gränserna för hur trygghetssystemen ska användas. Det visar en undersökning kring allmänhetens attityder till bidragsfusk som Delegationen mot felaktiga utbetalningar genomfört.
Svenska folket är kraftfullt emot fusk, 95 procent tycker inte att det är rätt att bidragsfuska, visar en attitydundersökning som Delegationen mot felaktiga utbetalningar genomfört. Speciellt allvarligt ser man på "kombinationsfusk", till exempel att arbeta svart samtidigt som man har sjukersättning. Samtidigt tror man att fusket är omfattande och att "alla andra gör det". Tre av fyra tror att fusket med bidrag är mycket eller ganska omfattande.
Även om nästan alla fördömer bidragsfusk, finns det tendenser till att man säger en sak och gör en annan. Många rör sig i en gråzon och tänjer på reglerna för trygghetssystemen. Till exempel tycker en tredjedel av medborgarna att det inte är allvarligt att ta ut en extra sjukdag fastän man inte är sjuk. Tre av tio skulle också behålla bidrag som de visste var felaktiga. I regel ser man inte sitt eget överutnyttjande som något brottsligt utan använder bortförklaringar för att rationalisera sitt beteende. Man ser på trygghetssystemen som en bank där man gör insättningar och uttag till sig själv.
Acceptansen för bidragsfusk är således förhållandevis stor. Så många som var fjärde person har en hög acceptans för bidragsfusk. Det är svårt att hitta en entydig bild av vilka som fuskar. De som accepterar fusk är en mycket sammansatt kategori män¬niskor och finns i alla led, vare sig man erhåller bidrag eller inte.
De tre främsta orsakerna till att man bidragsfuskar är att politiker och makthavare fuskar, att moralen är dålig och att upptäcktsrisken är låg. Det finns ett stort stöd för flera olika åtgärder för att begränsa bidragsfusket, främst ökad information om hur välfärden påverkas av bidragsfusk, men även för förenklingar och kontroll.
Läs också:
