Nya riktlinjer ska göra missbruks- och beroendevården bättre
Under senare år har antalet personer med missbruks- och beroendeproblem ökat. Missbruks- och beroendevården har också genomgått strukturella förändringar med stora regionala variationer. Ett återkommande tema i diskussionen om insatserna för personer med missbruks- och beroendeproblem är att man har för lite kunskap om effekterna av olika behandlingar och insatser.
Socialstyrelsen har nu tagit fram nationella riktlinjer för området som riktar sig både till socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Det är första gången som Socialstyrelsen ger ut riktlinjer som riktar sig till både socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Skälet är att missbruks- och beroendefrågorna spänner över breda medicinska, psykologiska och sociala områden. Det handlar om att göra vården på området tydligare och mer enhetlig. Riktlinjerna ger också huvudmännen ett underlag för att rationellt använda missbruks- och beroendevårdens resurser. Många insatser sker också inom många andra områden. Det gäller bl.a. kriminalvård, frivilliga organisationer och privata eller stiftelsedrivna verksamheter.
Riktlinjedokumentet omfattar ett femtiotal rekommendationer inom sex olika områden. Rekommendationerna bygger på de slutsatser som dragits med utgångspunkt från ett mycket omfattande fakta- och kunskapsunderlag.
Ett exempel gäller olika former av bedömningsinstrument. Inom hälso- och sjukvård används sådana instrument i relativt stor utsträckning, inom socialtjänsten betydligt mindre.
Ett instrument som man bedömer kan utveckla missbruks- och beroendevården är AUDIT. Det består av tio frågor som i vissa delar liknar de diagnostiska instrument som används inom hälso- och sjukvård. En av rekommendationerna är därför att AUDIT används i större utsträckning inom framför allt socialtjänsten.
Ett annat exempel handlar om bruk av alkohol och narkotika under graviditet. Som det ser ut idag finns inga säkra gränsvärden för vad som är riskabla doser för fostret. Rekommendationen är därför att kvinnor ska vara mycket restriktiva eller helst helt avhållsamma under graviditeten.
Du hittar en sammanfattning av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård här och hela materialet här.
Socialstyrelsen har nu tagit fram nationella riktlinjer för området som riktar sig både till socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Det är första gången som Socialstyrelsen ger ut riktlinjer som riktar sig till både socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Skälet är att missbruks- och beroendefrågorna spänner över breda medicinska, psykologiska och sociala områden. Det handlar om att göra vården på området tydligare och mer enhetlig. Riktlinjerna ger också huvudmännen ett underlag för att rationellt använda missbruks- och beroendevårdens resurser. Många insatser sker också inom många andra områden. Det gäller bl.a. kriminalvård, frivilliga organisationer och privata eller stiftelsedrivna verksamheter.
Riktlinjedokumentet omfattar ett femtiotal rekommendationer inom sex olika områden. Rekommendationerna bygger på de slutsatser som dragits med utgångspunkt från ett mycket omfattande fakta- och kunskapsunderlag.
Ett exempel gäller olika former av bedömningsinstrument. Inom hälso- och sjukvård används sådana instrument i relativt stor utsträckning, inom socialtjänsten betydligt mindre.
Ett instrument som man bedömer kan utveckla missbruks- och beroendevården är AUDIT. Det består av tio frågor som i vissa delar liknar de diagnostiska instrument som används inom hälso- och sjukvård. En av rekommendationerna är därför att AUDIT används i större utsträckning inom framför allt socialtjänsten.
Ett annat exempel handlar om bruk av alkohol och narkotika under graviditet. Som det ser ut idag finns inga säkra gränsvärden för vad som är riskabla doser för fostret. Rekommendationen är därför att kvinnor ska vara mycket restriktiva eller helst helt avhållsamma under graviditeten.
Du hittar en sammanfattning av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård här och hela materialet här.
Kommentarer
Trackback
