Harm reduction-konferens i Vancouver

Jag har varit med på flera av de stora harm reduction-konferenserna (Rotterdam, Florens, Toronto) och konstaterar att årets konferens i Vancouver är den sjuttonde fortsättningen på de tidigare konferenserna.

Nu drar sig arrangörerna inte heller längre för att tala om offentligt att en del av deltagarna på Vancouverkonferensen, som börjar idag och som avslutas den 4 maj, använder narkotika ’on site’. I ett pressmeddelande från arrangörerna konstateras att ”Samtidigt som harm reduction-rörelsen inte överser med användning av narkotika konstaterar den [harm reduction-rörelsen] att användningen [av narkotika] är ett faktum i världen.”

Igår sa konferensens vice ordförande, Sue Currie, till kanadensiska media att ”Användning av narkotika är inget onormalt (!); det är faktiskt något som är en del av samhället och på så sätt påverkar det inte bara den person som använder narkotika utan också hans/hennes familj, barn och samhället i sin helhet.”

Att det påverkar samtliga som på något sätt kommer i kontakt med narkotika är en korrekt iakttagelse. Att däremot påstå att det skulle vara normalt att använda narkotika säger nog mer om den som gjorde uttalandet än om de problem konferensen säger sig vilja angripa.

Med andra ord: The same procedure as earlier years.

I likhet med tidigare år kommer också i år merparten av talarna från Kanada, USA och Australien, och på samma sätt som under senare år fortsätter tendensen med ett ökat antal talare från såväl Sydostasien som från Ryssland.

Det är speciellt intressant att notera att den numera avlägsnade ’femtekolonnaren’ (hans eget ordval) från FN, Mike Trace, som fick lämna sitt arbete i Wien, är en av talarna på konferensen i Vancouver där hans anförande presenteras på följande sätt i programmet:

”Mike Trace will speak from the perspective of a European NGO that has worked with partners to minimise the impact of US government antipathy to harm reduction philosophies and programmes on other governments and international agencies. He will describe how the diplomatic and ideological differences that have come to a head in the last 18 months have been handled by the various key players, and what challenges remain for Harm Reduction advocates in the coming years…”

En annan välkänd kamrat till Trace & Co är belgaren Joep Oomen som spinner vidare på samma tema som Trace, nämligen ‘The challenges of 2008’ (det år då nästa UNGASS planeras om det inte blir skjutet på framtiden).

Bakom kulisserna i Vancouver pågår som bäst också den fortsatta planeringen för attackerna mot FN:s narkotikakonventioner, INCB och UNGASS.

De skandinaviska talarna är mycket få.

Det ska bli intressant att höra vad Magnus Andersson från Skåne kommer att säga under rubriken för hans anförande – ”Running a needle exchange programme against the wishes of your government. The Swedish experience.” Han kan säkert bli strategisk konsult åt WHO i något avlägset land på den rubriken.

Förhoppningsvis fick han beskedet med sig att den regering han syftar på är densamma som drev igenom sprututbytesprogrammet, som klubbades i riksdagen häromdagen.

I övrigt deltar följande talare från Sverige: Marianne Alanko (Transmission of blood borne viruses in a needle exchange program in Sweden); Staffan Sylvan (Efficacy of a voluntary HIV and hepatitis prevention programme in the absence of legal access to needles and syringes among drug users in Uppsala) och Nils Stenström (Patterns of service utilization in a syringe exchange program).

Från Norge kommer tre talare – Lia Anlaug (Injection room in Oslo – a trial project) och Leni Gomstad/Berit Ramstad (Three low threshold institutions in Oslo).

Den ende danske talaren heter Jörgen Anker, som ska tala om ‘For the good of drug users? Mobilisation for and against harm reduction initiatives.

Nästa år hålls konferensen i Polen - See you there!

Läs
Hela konferensprogrammet

Torgny Peterson

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0